Skärmavbild 2015-11-19 kl. 13.16.05Samordnare för snabbspårsdiskussionerna är Soledad Grafeuille på Arbetsförmedlingen. Men det är parterna som äger snabbspåren, understryker hon.

Till skillnad från många tidigare arbetsmarknadsåtgärder för nyanlända handlar snabbspåren tydligt om att hitta rätt jobb efter kompetens, inte bara om att ”få in en fot” på den svenska arbetsmarknaden.
– En grundtanke är att vi ska ha verktyg för att rätt bedöma yrkeskompetensen, vilket ofta kan ske på den nyanländas modersmål. Hittills har valideringen av kompetens ibland visat sig mer mäta svenskkunskaper än yrkeskompetens, säger Soledad Grafeuille.

För kockar finns förslaget om snabbspår redan klart. Samtal pågår för ytterligare 13 branscher och totalt ett tjugotal yrken där det finns arbetskraftsbrist. Närmast på gång är lärare, apotekspersonal och livsmedelsarbetare som styckare och slaktare. Läkare och annan vårdpersonal är andra grupper för vilka diskussioner pågår.

För den nyanlända innebär snabbspåren att tidigt efter ankomsten till Sverige i en självskattning beskriva sin yrkesbakgrund och kompetens. När bakgrunden matchar något av snabbspåren kan kunskaperna valideras mot branschens krav. Det sker på modersmålet. Om yrkeskunskaperna inte motsvarar branschkraven erbjuds en kompletteringsutbildning genom Arbetsförmedlingen.

Arbetsförmedlingen kan i de fall det behövs också använda anställningsstöd, som nystartsjobb eller i vissa fall instegsjobb. Grundtanken är dock att särskilda stöd utöver utbildningskomplettering och utbildning i yrkessvenska inte ska behövas.
– Det här handlar om kompetenta och utbildade människor vars yrkeskunskaper vi på det här sättet tar tillvara. Just nu väntar till exempel 294 apotekare och receptarier och 1 800 lärare som nyligen kommit till Sverige, och det är yrkeskategorier som vi har stor brist på. Snabbspåren kan betyda mycket för vår välfärd – konkret att barn får undervisas av utbildade lärare eller att ett apotek på en mindre ort inte läggs ned på grund av att man inte hittar personal.

LÄS OCKSÅ:

Facken kommenterar snabbspåren

Hela listan över branscherna det gäller

Fakta

Validering – Bedömning av kunskap och kompetens

• Vuxna har erfarenheter, kunskaper och kompetens som de fått på olika sätt, till exempel genom utbildning, arbetsliv, i hemmet eller i förenings-livet. I en validering bedöms, värderas och dokumenteras de kunskaper som en person har. Genom att utgå från vad den personen har med sig undviker man att göra studietiden onödigt lång.

• Valideringen avslutas med en samlad dokumentation av individens kunskaper och kompetens. Eleven har rätt att få sina kunskaper och sin kompetens dokumenterad skriftligt i ett intyg. Även den som genomgått en validering inom ramen för en orienteringskurs ska få ett intyg.

• Betygsättning efter en validering sker genom prövning. En prövning kan också genomföras utan föregående studier eller validering.

Källa: Skolverket

Satsning – pengar att söka för parternas insatser

• Regeringen har anslagit totalt 260 miljoner för snabbspåren 2016.

• En del av pengarna reserverades för parterna som främjandemedel för de insatser som görs.

• När ansökningstiden gick ut den 15 oktober hade ett drygt trettiotal ansökningar inkommit, varav en del inte fyllde kraven eftersom de inte kom från parterna.

• De flesta giltiga ansökningarna handlar om översättning av vali-deringsverktyg.