SOLLENTUNA 2015-05-08 L‰rarfˆrbundets ordfˆrande Johanna Jaara ≈strand Foto: Pontus Lundahl / TT / kod 10050

Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand Foto: Pontus Lundahl/TT

Lärarförbunden har slutit ett nytt sifferlöst avtal med sin kommunala motpart (SKL) över fyra månader innan nuvarande avtal löper ut. Förbundet vill fortsätta uppvärderingen av läraryrket, men döljer exakt hur bra det har gått under de senaste åren.

Den 31 mars nästa år löper Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds avtal ut med SKL (Sveriges Kommuner och Landsting). Men lite överraskande skrev parterna under ett nytt avtal redan under måndagskvällen.

De senaste årens sifferlösa avtal ersätts med ett nytt sifferlöst avtal fram till och med sista mars 2018. I praktiken har man förlängt nuvarande avtal och skärpt vissa skrivningar som bland annat gäller lärarnas karriärmöjligheter och arbetsmiljö. Men den lönerevision som ska start varje år den 1 april garanterar inte den enskilde läraren något lönelyft.

Däremot måste de båda förbunden vara nöjda med utfallet i nuvarande avtal även om man inte vill uppge utfallet eller den genomsnittliga nivåhöjningen den senaste åren.
– De senaste fyra åren har vi kunnat konstatera att lärarkåren har fått mer än andra. Samtidigt tvingas vi konstatera att lärarna bara tjänar 80 procent av vad jämförbara yrken får, säger Johanna Jaara Åstrand, förbundsordförande i Lärarförbundet.

Lärarna vill jämför sig med andra som har lika lång högskoleutbildning som de har. Då visar det sig att civilingenjörer, civilekonomer, jurister och andra tjänar betydligt bättre än lärarna.
– Det senaste avtalet har vänt den kräftgången med lärarlönerna och det är helt nödvändigt om vi ska lärarförsörjningen.

Hur hög har nivåhöjningen av lärarlönerna varit de senaste åren?
– Vi har givetvis partsgemensamma siffror som vi följer. Jag kan bara säga att det avtal som vi har förlängt har gynnat lärarkåren.

Vågar ni sluta ett nytt sifferlöst avtal utan att veta utfallet för 2014 och 2015?
– Vi vet utfallet och vi följer det, men att offentligt skylta med siffrorna tror jag inte är någon bra förutsättning om vi vill få politikerna att fortsätta vilja satsa.

Men om ni inte släpper siffror som visar att modellen lyckas, varför skulle politikerna vilja fortsätta?
– Varje kommun måste följa sin löneutveckling och se över sin rekryteringsstrategi. Idag finns en dragkamp om lärarna.

Facken inom industrin kräver lönelyft på 2,8 procent nästa år. Deras avtal sätter märket för nivån på löneökningarna i samhället. Hur mycket mer måste lärarna få för att ni ska bli nöjda?
– Det är avhängigt hur lönerna på arbetsmarknaden ökar. Politikerna måste ta sitt arbetsgivaransvar och prioritera lärarlönerna framöver.
– Om man inte klarar att sätta skolan först och klarar lärarförsörjningen kommer vi inte heller kunna säkra välfärden.

Vid sidan av de ordinarie lönerevisionerna i mars/april varje år ska regeringens lärarsatsning på tre miljarder genomföras. Den första omgången extra pengar fördelas nästa höst. Lyftet ska ge löneökningar på 2 500 till 3 500 kronor i månaden för utvalda individer, som definieras som särskilt kvalificerade lärare.

Arbetsgivare och lärarfacken är också överens om att det nya avtalet kan sägas upp ifall regeringen inte får igenom sin budget med lärarsatsningen. Då ska parterna ha möjlighet att förhandla på nytt och hitta andra vägar för att uppvärdera läraryrket.

Lärarförbundet förmedlar till sist några siffror som SCB samlat in. Under de tre åren 2012 – 2014 ökade lönerna för grundskolelärare med 10,2 procent och gymnasielärare med 11,1 procent. Förskollärare och fritidspedagoger fick nöja sig med 8,9 procent. För hela arbetsmarknaden ökade lönerna med 5,4 procent, enligt denna SCB-statistik. Årets resultat vill Lärarförbundet däremot inte säga något om.