Allt svårare bevaka arbetsmiljön

Lång väntan på offentliga handlingar som skyddsombudsanmälningar och resultaten av arbetsplatsinspektioner. Stora svårigheter att över huvud taget hitta de handlingar som är av intresse. Har Arbetsmiljöverket stängt dörrarna mot offentligheten? undrar nu uppgivna journalister.

Under hela 2015 har Arbetsmiljöverket varit mycket långsamt med att lämna ut offentliga handlingar till journalister.

– Jag fick en del förvarningar i december i fjol om att en förändring skulle ske, berättar Hans Olof Wiklund som i många år bevakat myndigheten. Dittills hade man haft ett diarium på webben och servicen från verket fungerade för det mesta utmärkt. Men vid årsskiftet, då Arbetsmiljöverket bytte diariesystem, rasade alltsammans ihop.

På senare år har Arbetsmiljöverket kritiserats mycket från bland annat fackligt håll för att antalet inspektioner av arbetsställen har minskat kraftigt. Som svar på kritiken har det ofta framhållits att man i stället satsat kraftfullt på information. Men nu upplever många, framförallt journalister, att det också har blivit allt svårare att få ut information ur verket.

Hans Olof Wiklund var fram till 2007 chefredaktör för tidningen Arbetarskydd, som då var Arbetsmiljöverkets egen tidning. I åtta år drev han sedan sitt eget nyhetsbrev Tema Arbetsmiljö. När han i somras beslöt sig för att lägga ned brevet beskrev han de senaste månadernas stora svårigheter att få insyn i verket som ett av de viktigaste skälen för sitt beslut.

– Förut gick det ju att förstå av diariet och de veckovisa diarielistorna vad ärendena handlade om. I det nya systemet är det knapphändiga beskrivningar och istället för en uppgift om vilket företag det handlar om står det ofta bara det kryptiska ”Ärendets organisationspart”. Vad betyder det? Är det Petterssons Mekaniska i Gnosjö med två anställda eller Volvo i Skövde? Nyhetsmässigt är det en jäkla skillnad.

Trots att han har lagt ned sitt nyhetsbrev fortsätter Hans Olof Wiklund att bevaka en del arbetsmiljöbeslut, och ser då hur de svårtydda diarielistorna i sig uppenbarligen leder till merarbete för Arbetsmiljöverkets personal.

– Jag märker hur jag ofta i onödan beställer en handling som jag redan har fått från annat håll, som åklagarmyndigheten eller en domstol. Då skäms jag ju, för personalen i verkets insynsgrupp som jobbar med det här är redan hårt ansträngd. Men när listorna är kryptiska tvingas man ju ibland beställa en del handlingar för säkerhets skull, för att de kan vara intressanta.

Flera journalister inom fackförbundspressen vittnar om samma sak: det har blivit mycket svårt att bevaka arbetsmiljöfrågor.

– I våras hade jag stora problem. Vissa handlingar fick jag aldrig ut. En frustrerad handläggare jag hade kontakt med föreslog till sist själv att jag skulle JO-anmäla, berättar Karin Lindgren Strömbäck på Sekotidningen.

Cecilia Alstermark på Kommunalarbetaren har också fått vänta i dagar på handlingar. ”Vi lämnar ut handlingar i tur och ordning” har verket svarat då hon ifrågasatt detta.

Tidningen Byggnadsarbetaren har framfört klagomål till den avdelning på Arbetsmiljöverket som arbetar med att lämna ut handlingar.

– Vi har upplevt att det har blivit väsentligt svårare och att det tar mycket längre tid att få ut handlingar, säger Margite Fransson, arbetsmiljöreporter på Byggnadsarbetaren.

”Hot mot demokratin”

Stephen Lindholm är ordförande i Svenska Journalistförbundets yttrandefrihetsgrupp.

– Det här är helt oacceptabelt, jag tycker att de journalister som råkar ut för så långa väntetider som beskrivs borde JO-anmäla Arbetsmiljöverket, säger han.

Frågan är viktig för alla, inte bara för journalister, fortsätter han.

– Offentlighetsprincipen har ju tillkommit för att medborgarna ska få insyn i hur myndigheterna hanterar politiska beslut och hur våra skattepengar används. Om man inför nya rutiner som hindrar eller försvårar detta är det ett hot mot demokratin.