Erik-webbkronika

Sverige bönade och Nazityskland lyssnade. Under 1930-talet ökade flyktingströmmarna och flera länder införde tuffare gränsregler. Det var judarna som skulle stoppas, skiljas ut från de andra resenärerna. Men det fanns ett problem. Hur ser en jude ut?

Gränspoliserna behövde hjälp och svenska regeringen var bekymrad.

1938 uppvaktades därför Tyskland. Sverige föreslog att Nazityskland skulle göra något med passen så att det skulle bli lättare att veta vilka som var judar.

Samma krav kom även Schweiz med, uppger Forum för levande historia.

Tyskland lyssnade på sina grannländer och i oktober 1938 blev alla judiska pass ogiltiga och de nya som skrevs ut hade ett stort ”J” stämplat på framsidan.

När jag denna vecka fick en bild skickad till mig kom jag att tänka på det här. Den tjeckiska polisen har stoppat ett tåg mellan Ungern och Tyskland. 200 flyktingar har tvingats av.

På bilden står en poliskvinna med en stor blå penna i handen. Hon skriver ett nummer på en barnarm. Ett nummer på en arm. Tankarna ringlar tillbaka till 1930-talet. Först avhumaniseringen. Sedan koncentrationsläger, där judarna fick numren intatuerade.

Än är vi givetvis inte där. Men gränsfrågorna har återigen blivit brännande aktuella.

Det är lätt att tro att gränsfrågorna är tekniska frågor som främst rör polisen och migrationsmyndigheter men egentligen handlar det om EU:s själ.

Den fria rörligheten är en av grundpelarna i EU:s samarbete. Schengen, som är en uppgörelse mellan de flesta EU-länderna om att slopa gränskontrollerna, är därför mycket viktig.

När Ungern i veckan hindrade flyktingar från att kliva på tågen till Tyskland som välkomnar syriska flyktingar så ställs frågan om EU:s gränslöshet på sin spets. Om en flykting med sina papper i ordning vill röra sig mellan EU-länderna borde hen ha sin fulla rätt att göra det. Inga passkontroller, inget tjafs.

Men precis som på 1930-talet handlar diskussionerna allt mer om att inskränka rörligheten.