Foto: Pontus Lundahl

Kommunal har kollektivavtal för utländska bärplockare, men nöjer sig inte med det. Nästa steg är kravet på en statlig bärdelegation, som kan fortsätta rensa i en mycket svårreglerad bransch.

– Det är en fråga som förbundet tar upp i träffar med ministrar, säger Jörgen Gustavsson, ombudsman på Kommunal.

Under Alliansregeringens tid fördes kravet fram utan resultat. Nu hoppas Kommunal på den nya rödgröna regeringen.

Inom regeringskansliet har man ännu inte tagit ställning till frågan, meddelar arbetsmarknadsdepartementet och justitiedepartementet som delar på ansvaret.

I år har ovanligt många bärplockare från Thailand dykt upp i våra ovanligt bärrika skogar. Dessa 4 000 plockare är ett tusental fler än förra sommaren.

När plockare utanför EU-länderna begär arbetstillstånd bedöms alltid ansökningarna av Kommunal.

– Vi tecknar avtal med de thailändska bemanningsföretag som tar hit dem. Utan avtal godkänner vi inte ansökningarna, säger Jörgen Gustavsson.

Sedan något år har förbundet ett skärpt kollektivavtal med dessa bemanningsföretag. Nu kan lönelistor, arbetsscheman och övriga villkor granskas, och ombudsmännen har även tillträde till arbetsplatser utan medlemmar.

– Våra ombudsmän i avdelningarna åker runt och kontrollerar varje arbetsplats. De pratar med plockarna, men som på andra områden har vi svårt att upptäcka problem om inte någon drabbad hör av sig, säger Jörgen Gustavsson.

Enligt avtalet är lönen minst 19 700 kronor i månaden. Förutom thailändare är det EU-invånare som kommer hit och skördar lingon och blåbär, men kommunal har inte alls samma möjligheter att stödja dem.

EU-medborgare kan som privatpersoner plocka bär och sälja till uppköpare utan att betala skatt så länge det inte är organiserad plockning. Men både Kommunal och Skatteverket misstänker organiserade resor, som skulle innebära skatteplikt för både plockare och uppköpare.

Misstanken stärks när stora gäng kommer tillsammans och sedan levererar till samma uppköpare.

– När ombudsmännen träffar på EU-medborgare informerar vi dem om hur vårt system fungerar. Ofta verkar de lite oroliga när facket kommer. I vissa fall misstänker vi att det förekommer hot, säger Jörgen Gustavsson.

Skatteverket utför kontroller bland uppköparna och har en betydande omvärldsbevakning för att komma åt fuskare, men om någon ska fällas krävs omfattande bevisning.

– Om det visar sig att företagen organiserar bärplockarna blir de skattskyldiga från första kronan. Det får stora konsekvenser för dem, säger Pia Blank Thörnroos, rättslig expert, Skatteverket.

Jämfört med alla andra branscher är bärbranschen speciell. En jordgubbsodlare äger sina plantor medan bären i skogen är gratis tack var allemansrätten.

En jordgubbsodlare kan knappast hävda att plockarna bara dykt upp på hans fält, plockat och sålt till honom, och därmed komma undan skatt.

En bäruppköpare kan däremot göra ett sådant påstående, att plockaren dök upp med sin skörd utan att ha fått uppdraget och slippa skattskyldigheten. Det är Skatteverket som måste bevisa att det inte gått till så. Och det är nästan omöjligt.

Under många år har de utländska bärplockarna utnyttjats hårt. I flera uppmärksammade fall har de inte fått ut lön. Kommunals kollektivavtal har bidragit till en förbättring.

Förra året var det färre som blev lurade på sin lön, visar en tidigare artikel i Arbetet.

Arbetet har också kartlagt den globala bärbranschen.