Alexis Tsipras. Foto: Petros Karadjias

Alexis Tsipras. Foto: Petros Karadjias

 

Grekiska regeringen har drivit tuffa krav i förhandlingarna med EU som nu ställer in sitt stödprogram. Många anställda riskerar därmed att inte få lön denna månad. Trots det anser Adedy, offentliganställdas fack, att det var rätt att inte gå med på unionens krav.

– Vad har vi att vara rädda för? undrar George Petropoulos som sitter i Adedys högsta ledning.

Förhandlingarna har brakat samman och EU-länderna förlänger inte sitt stödprogram till Grekland. Hur det blir med lönerna är osäkert.

– Vi vet ingenting just nu, säger George Petropoulos.

Samma besked lämnar GSEE, motsvarande LO.

– Det vi vet är det vi läser i tidningarna, säger en tjänsteman och tillägger att styrelsen just nu, måndag, sitter i möte om hur facket ska hantera den kris som uppstått.

Den grekiska regeringen har deklarerat att alla banker ska stängas till den 6 juli. Bankomatuttagen ska begränsas till högst 60 euro per dag. I Stockholm och på flera andra håll i världen dyker börserna. Osäkerheten vad som händer om landet lämnar euron är stor.

På söndag, den 5 juli, hålls en folkomröstning i Grekland. Folket ska säga ja eller nej till villkoren som lagts fram för att stödprogrammet ska fortsätta. Bland annat vill EU se momshöjningar och sänkta pensioner.

Under förhandlingarna med EU sa Greklands premiärminister Alexis Tsipras att de var tvungna att rösta om åtstramningarna och att regeringspartiet Syriza ville ha ett nej. Den svenska finansministern Magdalena Andersson såg det som dödsstöten för förhandlingarna som därefter avslutades, och det är inte heller säkert att erbjudandet om stödprogrammet till Grekland finns kvar.

George Petropoulos säger att han själv tänker rösta nej till EU:s sparkrav. Han sitter i fackets styrelse och säger att i morgon ska de officiellt bestämma vilken sida de ska ställa sig på i omröstningen, men att allt tyder på att facket kommer att stödja nej-sidan.

Detta trots att ett nej leder till att landet inte får mer EU-lån.

– Vi har ändå inga pengar. Hälften av folket ligger under fattigdomsgränsen och arbetslösheten är rekordstor, samtidigt som en halv miljon som arbetar inte får ut sina löner, säger han.

George Petropoulos anser att det är de tidigare regeringarnas fel att krisen fördjupats.

– Det senaste fem åren har det drivits en politik som lett till att de fattigas pengar har först över till rika greker. De tidigare regeringarna borde ha ställt hårdare krav gentemot EU och IMF.

– Varför ska vi förödmjuka oss mer? frågar han. Det är historisk strid som pågår nu och den handlar om demokrati. Om ja-sidan vinner är det slutet på demokrati och det blir en ny era inte bara i Grekland utan i hela Europa.

Det är i morgon, den 30 juni, som stödprogrammet upphör. Samma dag ska Grekland också betala tillbaka ett lån på 1,5 miljarder euro till Internationella valutafonden (IMF).

 

Läs också:

FAKTA: Grekland

I januari i år vann vänsterpartiet Syriza valet i Grekland. Partiledaren Alex Tsipras lovade att göra något åt den åtstramningspolitik som EU och IMF krävt i samband med att de betalat ut nödlån som hållit bankerna och staten flytande. Den grekiska statsskulden växer och är snart uppe i 180 procent av landets BNP. Syriza krävde att delar av lånen skulle skrivas av.