– Jag hade gärna sett att de ekonomiska klyftorna i samhället hade minskat. Det är den viktigaste frågan för mig i valet, säger David Rosenqvist. Foto: Niels Ahlmann Olesen

– Jag hade gärna sett att de ekonomiska klyftorna i samhället hade minskat. Det är den viktigaste frågan för mig i valet, säger David Rosenqvist. Foto: Niels Ahlmann Olesen

Valrysaren närmar sig. De röda och blå får hälften var i mätningarna. Välfärden och a-kassan är de två hetaste frågorna i valstriden.

– Det är vinna eller försvinna som gäller för båda, säger metallarbetaren David Rosenqvist.

Han syftar på valstriden mellan den sittande statsministern Helle Thorning-Schmidt (S) och Lars Løkke Rasmussen som leder högerpartiet Venstre.

David Rosenqvist kryssar genom stora metallschabrak till avsaltningsanläggningar i Alfa Lavals inhyrda industrilokaler i Köpenhamnsförorten Glostrup. Hans jobb är bland annat att svetsa ihop avsaltningsanläggningarna som köps av hotell och kryssningsfartyg runt om i världen.

Han slår sig ned vid ett bord i ett fikarum med kala väggar.

Valet handlar, enligt honom, inte om vem danskar vill ha som statsminister utan snarare vilken kandidat de vill välja bort.

– Förtroendet är inte högt för någon av dem, säger han.

Helle Thorning-Schmidt har haft en tuff resa sedan hon vann makten 2011. Strax efter valet anklagades hennes man för att ha undanhållit staten skattepengar. Dessutom spreds ett rykte som innebar att paret var tvungna att gå ut offentligt och förklara att statsministerns man inte var homosexuell. Samarbetet med de andra regeringspartierna har också krånglat och ministrar har hoppat av.

Nu har dock vinden vänt för Socialdemokraterna. Opinionssiffrorna pekar uppåt och Helle Thorning-Schmidt  får höga betyg efter den senaste tv-debatten.

För oppositionens Lars Løkke Rasmussen ser det värre ut. De senaste veckorna har han spridit exempel omkring sig som handlat om att anställda på utpekade företag valt bort arbetet för att inkassera dagpenningen i a-kassan. Men när media har granskat påståendena har de visat sig vara felaktiga.

Det är två stukade ledare som strider.

– Den som förlorar det här valet lämnar nog politiken för gott, gissar David Rosenqvist.

Han ger den sittande regeringen godkänt men är snabb att lägga till att samarbetet med Radikale Venstre, ett vänster-mittparti, gjort att det inte blivit den politik han själv önskat som socialdemokrat.

– Jag hade gärna sett att de ekonomiska klyftorna i samhället hade minskat. Det är den viktigaste frågan för mig i valet, säger han.

En fråga som ständigt är på agendan i Danmark är migrationen, eller utlänningsfrågorna som danskarna själv skulle säga.

I våras lanserade Socialdemokraterna en kampanj med budskapet ”Kommer du till Danmark ska du arbeta”. Udden är riktad mot migranter och kan, enligt vissa, var en av förklaringarna till att Socialdemokraterna nu går framåt.

Bara några veckor efter att partiet drog igång kampanjen drunk­nade 900 flyktingar utanför Libyens kust då de försökte ta sig över Medelhavet.

Trots att Danmark har färre utlandsfödda än OECD-länderna i genomsnitt vill alla partier, utom vänsterpartiet Enhedtslistan, göra det svårare för migranter att få ersättning. I stort sett alla partier vill behålla en restriktiv invandringspolitik.

Många lyfter också frågan om social dumpning och varnar för billig arbetskraft från Östeuropa.
Att debatten om migrationen så ensidigt handlar om hårdare tag mot migranter tror David Rosenqvist beror på främst en sak.

– Det är Dansk Folkeparti som fått opinionen med sig, säger han.

Ett sätt var att föra fram svinen.

För ett par år sedan visade det sig att förskolor och andra institutioner börjat ersätta fläskkött med biff som även muslimer äter. Att byta fläsk mot biff blev en stor sak i ett land med många grisbönder. Dansk Folkeparti gick ut hårt. Att äta fläsk var en dansk sed som absolut måste följas av alla.

Grisköttet var bara ett av flera exempel på hur partiet skickligt lyckats spela invandringsfrågan. Och det här valet ser ut att gå ännu bättre för partiet.

För tre år sedan lämnade Pia Kjærsgaard partiledarposten. Kristian Thulesen Dahl tog över och då danskarna själva beskriver hans framtoning använder de ordet ”svärmorsdröm”. De som tidigare skrämts av Pia Kjærsgaard bryska framtoning har nu fått en rumsren kandidat.

Det gamla 80-talsbandet The Human League genom högtalarna i ett murrigt retrofik några hundra meter från Rådhusplatsen.

”Don’t you want me, baby?
Don’t you want me? Oh!
Don’t you want me, baby?”

En passande refräng för partiledarna som nu snart ska få ett svar från folket.

Martin Thing, Laura Bejder och Andreas Esbjørnsen går sisa året i gymnasiet. – Dansk politik kan vara förvirrande. Inte bara för svenskar utan även för oss som bor här, säger Martin Thing. Foto: Erik Larsson

Martin Thing, Laura Bejder och Andreas Esbjørnsen går sisa året i gymnasiet. – Dansk politik kan vara förvirrande. Inte bara för svenskar utan även för oss som bor här, säger Martin Thing. Foto: Erik Larsson

 

Vid ett av borden har Martin Thing, Laura Bejder och Andreas Esbjørnsen slagit upp sina datorer. De går sista året i gymnasiet och ska snart lämna in en rapport om landets välfärdspolitik.

– Det är ett aktuellt ämne nu, ler Laura Bejder och syftar på den intensiva debatt som förs mellan partierna.

Den partiledare som misslyckas med att föra fram sin välfärdsagenda riskerar att bli den som väljs bort.

En av de hetaste frågorna handlar om dagpenningen i a-kassan. Sedan 2013 har 55 000 danskar hamnat utanför systemet och får nästan ingen ersättning alls. De flesta partierna – från höger till vänster – är beredda att satsa mer och vill att fler ska omfattas av försäkringen. Striden handlar om hur det ska göras.

– Nästan alla vill ha större satsningar men de bråkar mest om detaljer. Det är som om de strider för att strida, anser Martin Thing.

Andreas Esbjørnsen tycker sig se samma tendens i satsningarna på den offentliga sektorn.

– Det är egentligen ingen stor skillnad mellan högern och vänstern, säger han.

Fast det beror ju på vad man menar med skillnader.

Socialdemokraterna vill satsa 39 miljarder danska kronor extra på den offentliga sektorn fram till 2020. Det är visserligen bara några tiondels procentenheter mer i den totala budgeten under perioden men ändå mer än oppositionen.

Venstre har lovat 0 kronor extra och skattesänkningar i stället.

Men frågan är vad det blir av alla utspel om välfärdspolitiken.

Om Socialdemokraterna vinner måste de övertala sina stödpartier att satsa mer på välfärd, och det gillar inte till exempel Radikale Venstre.

Om högern vinner så måste Venstre göra upp med Danske Folkeparti som vill ha välfärdssatsningar.

Vad som händer efter valet är en öppen fråga.

Gymnasieungdomarna packar ihop sina saker och lämnar fiket. Det börjar gå mot en politisk debatt om välfärdsfrågor som tidningen Politiken ordnar i sitt tidningshus.

Martin Thing säger att det känns konstigt att förklara den danska politiken för utomstående eftersom han inte tycker att det finns några tydliga skillnader mellan blocken.

– Dansk politik kan vara förvirrande. Inte bara för svenskar utan även för oss som bor här, säger han.

 

Välfärdsfrågan är ännu het

Politikerna strider om välfärden, men på sjukhuset i staden Køge funderar de anställda på hur de ska lyckas genomföra besparingar på 20 miljoner kronor som de tvingas göra under S-regeringens styre.

– Många har varit oroliga för att det ska bli som i Sverige. Ni måste ju betala för att gå till läkaren, säger Susann Carlsen, fackligt ombud för Dansk Sygplejerad, motsvarande svenska Vårdförbundet.

I Danmark är välfärdsfrågan ännu het. För ett par år sedan ville Venstre att det skulle kosta att gå till läkaren men de blev tvungna att backa från förslaget. I årets valrörelse är just det ingen valfråga där­emot har besparingskraven även drabbat anställda här.

Det är fullt i personalmatsalen nu men under sommaren lär det tunnas ut.

– Vi har inte råd att sätta in vikarier för alla som ska vara lediga, säger Susann Carlsen.

Hon tycker inte att det är någon större skillnad mellan de röda och de blås politik.

– De talar alla om välfärd men vill göra det på lite olika sätt. De borgerliga vill ha mer privata lösningar i stället för offentliga satsningar, säger hon.

 

Valrörelsen rivstartar

Plötsligt är valracet i gång. Från en dag till en annan har Köpenhamn tapetserats med valaffischer och tidningar och tv fylls med intervjuer, analyser och opinionsundersökningar.

Den 18 juni röstar Danmark om vem som ska bli landets nya statsminister.

Valrörelsen är intensiv och pågår endast i tre veckor. I Danmark är det nämligen statsministern som vart fjärde år har rätt att bestämma vilket datum valet ska ske.

Det är nu mycket jämt mellan blocken enligt opinionsundersökningarna.

Den danska regeringen leds av socialdemokraten Helle Thorning-Schmidt och i den ingår även Radikale Venstre som kan beskrivas som ett mitten-vänsterparti. Socialdemokraterna går framåt nu och har ett stöd på drygt 25 procent. Radikale Venstre har dock halverat sitt stöd sedan valet 2011 och ligger, enligt mätningar, kring 5 procent.

Tidigare ingick även vänsterpartiet Socialistisk Folkeparti i regeringen men de hoppade av samarbetet. Även de har tappat kraftigt.

Tappat har även det stora högerpartiet Venstre gjort. Partiet fick 26,7 procent i valet 2011 men är nu nere på drygt 20 procent. Enligt opinionsundersökningar kommer dock Danske Folkeparti att göra ett starkt val denna gång.

På vänsterkanten finns även Enhedtslisten, motsvarande svenska Vänsterpartiet, som spås öka från nästan sju procent till tio i detta val.

Fakta

Opinionsundersökning Socialdemokraterna: 26,1 Venstre: 21 Dansk Folkeparti: 17,9 Enhedtlisten: 9,1 Liberal alliance: 8 Sambandsflokkurin: 5,8 Radikale Venstre: 4,5 Konservative folkeparti: 3,6 Alternativet: 3,1 Kristdemokraterna: 0,8 Blå blocket: 50,9 procent Röda blocket: 49,1 procent Källa: Epinion som intervjuat 1 802 danskar över 18 år den 2 juni, felmarginalen är 2,3 procent. Jobbdebatt En märklig jobbdebatt har blossat upp under valrörelsen. Danska statsministern Helle Thorning-Schmidt hävdar att hon skapat 40 000 nya jobb under sin tid vid makten. Dansk Industri har dock påpekat att många av dessa är deltidsarbeten. Omräknat till heltid blir det endast 20 700 nya jobb. Venstres ledare Lars Løkke Rasmussen har dock valt att göra en poäng av att endast ett fåtal av dessa jobb gått till danska medborgare och hävdar att regeringen endast skapat 700 nya jobb för danskar.