Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson. Foto: Anders Wiklund

Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson. Foto: Anders Wiklund

 

Regeringen, fack och arbetsgivare förbereder ”snabbspår” in på arbetsmarknaden för nyanlända inom ett tiotal bristyrken, till exempel läkare och kockar.

– Sverige har varit förvånansvärt dåligt på att ta till vara invandrares kompetens. Det känns galet att folk inom bristyrken inte kommer in på arbetsmarknaden, säger arbetsmarknadsminister Ylva Johansson.

Bland annat fungerar arbetet med att jämställa utländska utbildningar med svenska (och vid behov komplettera dem) inte effektivt, trots att regeringar av olika färg har uppmärksammat frågan i årtionden.

Därför har ministern under våren diskuterat med omkring 60 fack och arbetsgivarorganisationer om hur de som har utbildning och erfarenhet inom bristyrken ska kunna lotsats in på arbetsmarknaden snabbt. Med ett 50-tal av dessa går regeringen nu vidare med fördjupade samtal.

Snabbspåren måste anpassas till varje yrke, och hur det ska gå till vet arbetsmarknadens parter bättre än Arbetsförmedlingen, anser Ylva Johansson.

– För exempelvis läkare kan en möjlighet vara att praktisera som undersköterska i väntan på en svensk läkarlegitimation. För kockar kan snabbspåret bestå i att man börjar arbeta direkt, i kombination med utbildning i svenska.

Arbetsmarknadsministern vill inte spekulera i hur många fler som kan få jobb inom sina yrken med hjälp av snabbspåren. När hon gav sin syn på arbetsmarknadsläget vid ett seminarium tidigare i dag, måndag, undvek hon att tala om volymer.

De siffror Arbetsmarknadsdepartementet presenterar om de nyanlända som har fått uppehållstillstånd – 143 specialistläkare, 104 tunnplåtslagare, 229 kockar och kallskänkor, 134 redovisningsekonomer och så vidare – antyder att effekten på den totala arbetslösheten blir begränsad.

– Men snabbspåren kan bidra till att hela arbetsmarknaden fungerar bättre. I dag ockuperar högutbildade från andra länder jobb som inte kräver särskild kompetens, säger Ylva Johansson.

Arbetsmarknaden fortsätter att förbättras, konstaterade Ylva Johansson vid dagens seminarium. De sysselsatta har blivit 80 000 fler det senaste året. Men samtidigt har arbetskraften vuxit med 70 000 personer, då människor som inte har sökt jobb tidigare, särskilt utrikes födda kvinnor, letar sig ut på arbetsmarknaden.

Resultatet blir att arbetslösheten bara minskar marginellt. De stora utmaningarna är, som arbetsmarknadsministern ser det, att utbilda dem som saknar gymnasieutbildning, hitta effektiva sätt att hjälpa långtidsarbetslösa – och alltså ta tillvara kompetensen hos dem som invandrar till Sverige.

Medan Alliansregeringens arbetsmarknadspolitik helt riktades mot de grupper som står längs från arbetsmarknaden vill Ylva Johansson föra en politik för ”en väl fungerande arbetsmarknad”, vilket även inbegriper dem som nyss har förlorat jobbet och borde kunna hitta ett nytt ganska lätt.

Men arbetsmarknadspolitik kommer aldrig att räcka för att regeringen ska nå sitt mål: EU:s lägsta arbetslöshet år 2020. Inför Socialdemokraternas partikongress andas flera motioner otålighet över jobbpolitiken, och från olika håll hörs stöd för LO:s förslag om investeringar på 70 miljarder kronor. En sådan politik skulle stimulera efterfrågan i ekonomin – inte bara utbudet av arbetskraft.

– Vi återkommer med förslag, säger Ylva Johansson till alla som frågar om hur målet om EU:s lägsta arbetslöshet ska nås.

– För dagen väntar jag på riksdagsbeslut om vår första budget, så att vi kan komma igång.