Emil Forsberg leder kursen om global rättvisa. Foto: Adam Ihse

Vad är rättvisa? Och vad är global rättvisa? På Viskadalens folkhögskola har en grupp fackliga gått på djupet med frågorna.

Det är lätt att klaga här, men utomlands blir folk skjutna och mördade, säger Emil Forsberg som handleder kursen Global rättvisa.

Samtidigt är det viktigt att se sambanden och agera såväl lokalt som globalt, anser han.

Arbetsmarknaden är global och det gäller att se hur allt hänger ihop: fattigdomen, klimatet, industrierna, de fackliga rättigheterna, poängterar Emil Forsberg.

Som Hans Rosling, professor i internationell hälsa vid Karolinska institutet, påpekar för kursdeltagarna genom SVT Agenda, gäller det för de rikaste att ta sig an klimatfrågorna. För mitten­skiktet är demokratifrågor centrala och för dem som har det allra sämst ställt behövs en rejäl och snabb satsning på fattigdomsbekämpning.

Men vad är då global rättvisa?

– Det är att du ska kunna engagera dig, uttrycka dig, rösta, försörja din familj. Du ska ha rätt till vatten, du ska kunna leva, du ska inte behöva vara rädd för att gå till jobbet, inte råka ut för psykosocial ohälsa, säger Emil Forsberg.

För trots att FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, antagen av generalförsamlingen redan 1966, slår fast rätten att engagera sig i fackföreningar ser verkligheten annorlunda ut.

Emil Forsberg håller kursen för tredje gången, på Viskadalens folkhögskola utanför Borås.

Den är på två heldagar och till för LO-förbundens unga medlemmar, som har genomgått grundkurserna.

Under kursen pratar de mycket om de oanständiga villkoren i många fabriker runt om i världen.

– Vi har många exempel de senaste åren på hur fabriker har rasat, hur det har saknats nödutgångar, hur byggnader har varit felkonstruerade. Folk har arbetat för trångt, fått jobba 16 timmar, bott på fabriken – och arbetsgivare säger att det är vad de anställda vill. Jaha, så de vill inte ha semester, schyst lön och kunna umgås med sin familj, säger Emil Forsberg.

Raset av den stora textilfabriken i Dhaka i Bangladesh för två år var ett av de värsta exemplen, och organisationen Swedwatch har påpekat att det enda som kan skapa en hållbar situation för textilarbetarna i Bangladesh är fackliga rättigheter och kraftiga löneökningar.

Finns det en risk att de svenska arbetsplatsproblemen upplevs som för små i jämförelse?

– Absolut inte, vi måste vara med och spela på alla banor. Vi har jättemycket att kämpa för i Sverige också.

Att engagera sig globalt kan handla om allt från att köpa Fair trade-märkta varor till att vara med i stödaktioner.

– Ta del av varandras kunskaper, var med i olika projekt. Var med och tryck på EU, till exempel angående frihandelsavtalet TTIP. Hur påverkar det våra medlemmar, att företag ska kunna stämma stater på framtida vinster?

Själv är han till vardags chaufför på UPS, och fackligt aktiv inom såväl LO som det egna förbundet Transport. Han sitter i företagsrådet European Work Council (EWC) där så väl fackliga som chefer ingår.

– Jag åker runt i Europa och lyfter mina arbetskamraters frågor och idéer på Europanivå. Vi kämpar på, det får vi aldrig sluta med.

Vad är rättvisa för dig? Tre kursdeltagare berättar

Läs hela serien om RÄTTVISA här.

RÄTTIGHET

I FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter åtar sig konventionsstaterna att försäkra ”rätten för var och en att, i syfte att främja och tillvarata sina ekonomiska och sociala intressen, bilda fackföreningar” och ”ansluta sig till fackförening efter eget val”. Antogs av FN:s generalförsamling 1966.