Klicka för större bild

Klicka för större bild

 

Bilden av ett näringsliv som går på knäna och brottas med dålig lönsamhet stämmer inte. Svenska företag är ganska nöjda med sina resultat, och avkastningen på privata investeringar är relativt hög.ekocitat

På senare tid har en rad arbetsgivarrepresentanter hävdat att utrymmet för löneökningar är mycket begränsat i den kommande avtalsrörelsen, eftersom den låga inflationen lett till för höga reallönelyft som pressat tillbaka vinsterna i näringslivet. Budskapet är att det är dags för en återställare.

Vanliga mått på lönsamheten i näringslivet indikerar också att företagen skulle vara pressade. Kapitalavkastningen är låg, och vinstandelen – andelen av den ekonomiska kakan som tillfaller före­tagets ägare – ligger på sin lägsta nivå sedan början på 90-talet.

Men när företagen själva tillfrågas är bilden en annan.

Statliga Konjunkturinstitutet genomför regelbundet enkäter där företagen får redogöra för sin syn på den egna lönsamheten. Svaren tyder på att de inte är särskilt missnöjda. Deras egna bedömningar ligger bara aningen under genomsnittet för 2000-talet. Prognoschefen på Konjunkturinstitutet, Jesper Hansson, ser flera tänkbara förklaringar till bristen på missnöje.

– En hypotes är att företagen vant sig vid sämre lönsamhet och tvingats acceptera hårdare konkurrens. Men två tydligare komponenter är sänkningarna av räntan och bolagsskatten. Ränteläget har antagligen lett till lägre avkastningskrav. Och den lägre bolagsskatten kan bidra till att företagen är lite mer nöjda, säger Jesper Hansson.

– De vanliga lönsamhetsmåtten ger en överdrivet negativ bild. Det finns inget akut behov av högre lönsamhet, eftersom företagen svarar som de gör, fortsätter han.

Inte heller Nordeas chefsekonom Annika Winsth anser att läget för näringslivet ser illa ut.

– Riksbanken har upprepade gånger hävdat att företagen är pressade då de har svårt att skicka vidare sina kostnadsökningar. Men om det stämde skulle vi se långt fler konkurser och inte alls en så tajt arbetsmarknad. Anställningsplaner och lediga platser pekar uppåt, varslen ligger på låga nivåer och företagen har svårt att hitta rätt personal, säger Annika Winsth.

– Vår bedömning är att företagen mår bra efter att ha gått igenom en tuff period, där de varit duktiga på att skära i kostnader, säger hon.

LO-ekonomen Mats Morin framhåller betydelsen av det exceptionellt låga ränteläget.

– Det väsentliga är att jämföra avkastningen på riskfyllda placeringar i näringslivet med riskfria placeringar i statsobligationer. Nollräntan har gjort att skillnaden mellan dessa två är hög. Det innebär att företagen kan vara relativt nöjda, eftersom alternativet nästan inte ger någon avkastning alls, säger Mats Morin och fortsätter:

– Räntorna kommer att börja stiga först när ekonomin tar fart, men i takt med bättre konjunktur kommer också vinsterna att öka. Det gör att det inte finns något behov av löneökningar som är lägre än det löneutrymme som kommer av den konjunkturrensade produktivitetstillväxten och näringslivets utrymme för prisökningar, fortsätter han.

LO-ekonomernas senaste beräkningar landar på ett sådant löneutrymme i intervallet 2,5–3,5 procent.