Hillevi Knutsson har pendlat i många år. Det innebär risk för sämre hälsa, visar forskning. Läs mer om Hillevi Knutsson här.

Hillevi Knutsson har pendlat i många år. Det innebär risk för sämre hälsa, visar forskning. Klicka på bilden för att läsa mer om Hillevi Knutsson. Foto: Björn Lindgren

 

Lång tids jobbpendling ökar risken för fysisk och psykisk ohälsa, visar ny forskning. Utom för cyklister och fotgängare.

– Vi ser ett tydligt samband mellan pendlingstid med bil eller kollektivtrafik och upplevd ohälsa som stress, sömnstörning och utbrändhet, säger forskaren Kristoffer Mattisson.

Kristoffer Mattisson, forskarstuderande, arbets- och miljömedicin, Lund

Kristoffer Mattisson, forskarstuderande, arbets- och miljömedicin, Lund

– Cykel- och gångpendling verkar däremot ge ett friskare liv.

Vårt samhälle bygger på att många kan tänka sig att pendla, även långa sträckor, för att komma till sitt jobb. Med tiden har avstånden till jobben ökat, och fler pendlar längre sträckor. I Sverige har det genomsnittliga pendelavståndet ökat från tio till femton kilometer från 1970 till 2005.

I en skånsk studie om pendling och hälsa har forskarna kunnat visa på skillnader i hälsa mellan olika former av pendlingar, och främst att ohälsan ökar för dem som reser lång tid med kollektiv trafik eller kör bil.

– I takt med att fler har längre restid ökar stressen av försenade tåg och bussar, fler byten som inte fungerar som de ska, och ökad trängsel. När man inte kan styra resan uppstår en stark frustration, säger Kristoffer Mattisson.

Den ökade stressen kan påverka den psykiska och fysiska hälsan negativt. Cykel- och gångpendlare upplever tvärtom bättre hälsa av rörelsen till och från jobbet. De kan även lättare påverka resan.

– Det finns ju även de som hittar en harmonisk form för kollektivresan. De läser en bok, utför lite jobb eller bara vilar, säger Kristoffer Mattisson. Då känns pendlingen skönare.

En trend bland dagens företag är att söka rätt kompetens hos en mer flexibel och anpassad arbetskraft som rör sig över större geografiska områden. Tanken är att kompensera pendlarna för den längre resan genom ett bättre arbete, högre lön eller möjligheten för dem att själv välja var de vill bo.

– Det går att förstå resonemanget, men frågan är om det får ett positivt utfall eftersom både miljön och hälsan kan påverkas negativt av ökade transporter, säger Kristoffer Mattisson. Ökad bil- och kollektivpendling innebär också ökade utsläpp av buller och avgaser.

Politiker och planerare bör tänka på detta en extra gång innan de öppnar för mer och längre pendling, menar forskarna. Det är viktigt att ta hänsyn till hälsoeffekterna och bedöma riskerna. För ohälsan som följer av slitsam pendling kan bli dyr för samhället.

– Det riskerar även att minska det sociala engagemanget i samhället genom att alltmer tid och ork går åt till arbetet och pendlingen, säger Kristoffer Mattisson utifrån en annan forskningsstudie om sambandet mellan pendling och det sociala kapitalet.

Exempel på lösningar för minskade risker är att bygga fler cykelbanor och gångvägar för att stimulera aktiv pendling. Även kollektivpendlingen bör förbättras så att störningar undviks och tiderna hålls.

– Vi söker ju ett jämlikt samhälle, då är det viktigt med god tillgänglighet för alla. Även om man inte har råd med egen bil ska man kunna transportera sig. Det är även en fråga om jämställdhet eftersom tillgången till bil skiljer sig för män och kvinnor.

Torbjörn Uhlin

Läs också:

Risker med pendling

Forskningen Arbetsmiljömedicinska kliniken, Lunds universitet, har i sin forskning utgått från Region Skånes folkhälsoenkät. Enkäten genomförs vart fjärde år, och besvarades av cirka 56 000 personer åren 2004 och 2008, varav 21 000 pendlare ingår i studien. Två studier har gjorts. Den ena gäller kopplingen mellan pendling och socialt kapital bland män och kvinnor. Den and­ra studerar pendling och hälsa. Fler studier är på gång. Av pendlarna i studien använder 65 procent bilen, 20 procent är aktiva pendlare (cykel, gång) och 15 procent åker kollektivt. Kollektivtrafiken lockar fler kvinnor, yngre och invandrare, medan fler män väljer bilen, framför på landsbygden. Fler män än kvinnor åker längre sträckor och män med högre inkomst väljer oftare bil. Pendling definieras som transport till och från jobbet, även för den som jobbar i grannhuset. De som ingår i studien har veckoarbetstid på minst 30 timmar. Så minskar du besvären Forskaren Kristoffer Mattisson tipsar: • Lär dig hantera resan – vad kan du göra som ger den värde? • Träning på fritiden kan hjälpa dig att minska stresskänslorna. • Planera resan, ha om möjligt alternativ vid förseningar. • Testa nya sätt att resa, som att resa med kollegor. Eller knyt kontakt med dem som pendlar till andra jobb. • Lyssna på ljudbok eller läs för att koppla av. • Ständig uppkoppling har sitt pris, ta chansen att vila på väg till eller från jobbet. • Om du inte går eller cyklar till jobbet, se till att inte sitta hela dagen på jobbet. Välj höj- och sänkbart skrivbord. Att stå en dag ger lika mycket träning som att springa flera kilometer.