Vita jobb-modellen är en het politisk fråga. Det märks i Malmö kommun och i riksdagen – och snart även i Stockholms stadshus. Den rödgrönrosa majoriteten tänker införa Vita jobb.

Striden förs på ytterligare en front – den juridiska. Svenskt Näringsliv har anmält Vita jobb-modellen till Konkurrensverket. Budskapet är att kommunen antagligen bryter mot alla möjliga lagar.

– De försöker göra politik till juridik, tycker kommunalrådet Andreas Schönström (S) i Malmö.

Vita jobb-modellen går ut på att kräva schysta villkor vid upphandlingar.  Fackliga ombudsmän ska sköta kontrollen av bland annat löner och arbetsvillkor som kommunens oavlönade konsulter med tystnadsplikt.

I går klubbade S-majoriteten i kommunstyrelsens arbetsutskott igenom Malmö stads svar till Konkurrensverket. Alliansens enda representant, oppositionsrådet Torbjörn Tegnhammar (M), reserverade sig mot beslutet.

– Här ger man fackombudsmän rätt att i princip gå in till företag och rota i byrålådorna på ett sätt som är väldigt obehagligt, och försöker tvinga fram lösningar och stärka fackförbundens makt bakvägen, säger han till P4 Malmöhus.

I riksdagen ska Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) debattera upphandlingar, inklusive Vita jobb, med civilminister Ardalan Shekarabi. Hon anser att kraven gör det svårare för småföretag att lägga anbud med följd att kommunen inte gör den bästa affären.

– Nonsens. Det är tvärtom. När jag träffar småföretagare får jag ett entydigt besked:  ”Äntligen får vi en chans att konkurrera på samma villkor som alla andra,” säger Andreas Schönström.

Så långt politiken. Juridiken ska Konkurrensverket reda ut, åtminstone delar av den. Verkar råder inte över alla lagar.

Svenskt Näringsliv vänder sig mot att facket ska sköta kontrollen. Konkurrensverket ska avgöra om det går ihop med kraven på proportionalitet och öppenhet i lagen om offentlig upphandling.

Inte nog med det. Svenska Näringsliv misstänker att Vita jobb-modellen kan strida mot fler lagar, som kommunallagen, personuppgiftslagen, insiderlagen och dessutom innebära otillbörlig marknadspåverkan.

I går fick Konkurrensverket Malmös svar. Det är på nio A 4-sidor. Två sidor handlar om lagen om offentlig upphandling. Fem sidor handlar om kommunallagen och personuppgiftslagen.

Den juridiska striden hos Konkurrensverket gäller framför allt lagar som Konkurrensverket inte har med att göra, även om Svenskt Näringslivs resonemang till slut kokar ner till frågan om fackliga kontrollanter strider mot kraven på proportionalitet och öppenhet i lagen om offentlig upphandling.

Det är den lagen som Konkurrensverket är tillsynsmyndighet för.

– Vi kommer inte att göra någon prövning utifrån någon annan lag, säger Anna Hagersten, handläggare på Konkurrensverket.

Andreas Schönström tycker att valet av kontrollanter är en fråga om kompetens.

– Tre kategorier har kompetensen att bedöma att våra krav efterlevs. Det är folk från arbetsgivarnas organisationer, löntagarnas organisationer eller arbetsrättsjurister, säger han.

Svenskt Näringsliv har tackat nej till att bidra med konsulter.  Arbetsrättsjuristerna är för få. Återstår fackförbunden.

– De gör det här gratis, säger Andreas Schönström.