Meningarna spretar som blodiga stumpar

Asta Olivia Nordenhof tillhör en ny generation av politiskt medvetna diktare i Norden. Nu har Modernista gett ut diktsamlingen Det enkla och det ensamma, översatt av Tom W-O Silkeberg. Där sätter Nordenhof fingret på punkten mellan det hårda och det mjuka i språket.

Meningarna spretar som blodiga stumpar. En farfar som slog farmodern och så pappan som slår mamman. Men ändå: ”Jag tror de älskade varandra”.

Tunnelbanetågen och plommonen som plockas i ljuset från solnedgången.

Brev som adresseras till den nu döda pappan i vars lägenhet hon bor, där människor från hela världen ber om hjälp. Hon svarar aldrig, men arkiverar breven. Skriver: ”de är omfattande, de saker ens pappa har gjort i världen”. Han som kanske, eller kanske inte, var ett totalt ”fuckface”.

Nordenhofs rader är penseldrag i en fragmenterad verklighet, där allt har lika stor eller liten tyngd. Hos henne är livet något som drabbar oss. Vi är passiva, i stort sett hjälplösa.

Sanna Samuelsson