Klicka för större bild

Klicka för större bild

 

Reformer för sex miljarder kronor redan i år väntas i vårbudgeten nästa vecka. Men framöver krävs betydligt större satsningar för att upprätthålla kvaliteten i välfärden.

På onsdag kommer regeringen att lägga fram sin vårändringsbudget och den ekonomiska vårpropositionen. Mycket av innehållet har redan offentliggjorts. Redan i år kommer olika skatter och avgifter att höjas med sex miljarder kronor. Eftersom regeringen aviserar att alla reformer ska vara fullt finansierade innebär det samtidigt att de finns sex miljarder kronor som kan användas till ökade utgifter.2015

De enskilt största posterna i det som hittills presenterats är mer pengar till skolan och äldreomsorgen samt en höjning av taket i a-kassan.

– Vi har inga invändningar mot prioriteringarna. Problemet är att finanspolitiken i stort inte är tillräckligt expansiv, eftersom man inte är villig att lånefinansiera, utan allt finansieras fullt ut. Det är fel läge för en sådan politik. Det behövs en mer offensiv finanspoltik som tillåter större reformer, säger Ola Pettersson, LO:s chefekonom.

I samband med vårpropositionen går regeringen även fram med en rad nya skatteförslag för nästa år. Tillsammans med tidigare presenterade förslag handlar det om närmare 26 miljarder kronor i ytterligare finansiering som nu ligger på bordet inför budgeten i höst.2016

Det kan låta som mycket pengar, men enligt statliga Konjunktur­institutet krävs det ytterligare ut­giftsökningar på 21 miljarder kronor 2016 bara för att bibehålla väl­färdsåtagandet på dess nuvarande nivå. Myndigheten hävdar dessutom att det kommer att behövas ytterligare 45 miljarder kronor i ökade utgifter under mandatperiodens två sista år.

– En mindre ökning av statens utgifter skulle innebära lägre personaltäthet i de offentliga tjänsterna eller att ersättningarna från socialförsäkringarna fortsätter att urholkas i förhållande til den allmänna inkomstutvecklingen, säger Erik Höglin, chef för enheten för offentliga finanser vid Konjunkturinstitutet.

– Det växande utgiftstrycket beror på att befolkningen ökar förhållandevis snabbt, vilket bidrar till högre utgifter. Men den största effekten kommer av att sammansättningen av befolkningen förändras. Vi är inne i en fas då andelen äldre ökar, vilket skapar växande behov av offentlig konsumtion, framför­allt i form av äldreomsorg, fortsätter han.

LO:s chefekonom beskriver utgiftssatsningarna i Konjunkturinstitutets beräkningar som något av en miniminivå.

– Det finns ingen folklig vilja till en sämre välfärd. Problemet är i stället att utgångsläget är så dåligt. I synnerhet arbetslöshetsförsäkringen och äldreomsorgen behöver ett lyft, där räcker det inte bara med att upprätthålla den nuvarande nivån, säger Ola Pettersson.varskapengarnatas

66 miljarder kronor i ökade välfärdsutgifter under tre år skulle – om regeringen håller fast vid sin nuvarande linje om krona-för-krona-finansiering – innebära att det behövs lika stora skattehöjningar. Något som riskerar att väcka het politisk debatt, men historiskt sett skulle det inte innebära att skatte­nivåerna – de totala skatteintäkterna i förhållande till ekonomins storlek – hamnade ovanligt högt.

– Det samlade skatteuttaget skulle nå den nivå som rådde i slutet på 00-talet. Vi ska komma ihåg att skattekvoten har gått ner mycket sedan 90-talet, säger Erik Höglin.