Lars Höglund hoppas att Furetank ska kunna komma tillbaka till Sverige. Foto: Björn Larsson Rosvall

Lars Höglund hoppas att Furetank ska kunna komma tillbaka till Sverige. Foto: Björn Larsson Rosvall

För Furetank fanns bara ett alternativ för överlevnad: Utflaggning­. Nu styrs företagets sex fartyg med färöisk flagg och ekonomin är bättre.

Precis som för många andra svenska rederier blev kraschen för amerikanska Lehman Brothers en utlösande faktor. Finanskrisen satte marknaden i sank och Furetank som konkurrerar med utländska rederier såg endast röda siffror.

– Vi var tvungna att agera. Genom att flagga om lyckades vi sänka våra kostnader rejält. Vi räknade med cirka 1 000 dollar per fartyg och dag, säger vd Lars Höglund.

I dag har Furetank 150 anställda ombord, varav 40 är svenskar. Det är ungefär samma antal som när utflaggningen skedde 2009.

Furetank transporterar petroleumprodukter i det geografiska området Gibraltar, längs kontinenten, upp mot Östersjön, med enstaka resor till Amerikas östkust.

För svenskarna är nettolönen likvärdig med tidigare och Furetank sätter av till privat pensionsersättning. Att Furetank hamnade under färöisk flagg förklarar Lars Höglund med att landet har väldigt tydliga avtal med Sverige, bland annat vad gäller beskattning av anställda.

– Självklart finns det en önskan om att komma tillbaka till Sverige. Det är synd att politiker och beslutsfattare inte förstod allvaret tidigare.

Nu avvaktar Lars Höglund läget och träffar beslutsfattare emellanåt. Med facket har han ett gott samarbete.

– Det är inte bara en tonnageskatt som behövs, utan även långsiktiga avtal med fackförbund och myndigheter, säger han.

I fjol flaggade sju svenska fartyg om. Vid årsskiftet var det Tallink-Siljas tur. Fartyget Sea Wind flyttades från linjen Stockholm – Åbo till Tallinn – Helsingfors och skiftade flagg från svensk till estnisk. Detta då det saknades kapacitet mellan Tallinn och Helsingfors.

Företaget ansåg också att det var tvunget att se över kostnaderna i samband med svaveldirektivets införande 1 januari i år, som medför högre transportkostnader. Av Tallink-Siljas elva färjor på Östersjön har i dag två svensk flagg.

– Tyvärr blev det arbetsplatsbrist när vi ändrade flagg. Det är vi oerhört ledsna för. Men vi måste förlägga våra fartyg där efterfrågan finns, säger operativa chefen Hans Friberg.

Men medan många svenska rederier går över till utländsk flagg finns det andra som stannar kvar. Ett av dessa är Donsötank på västkusten. Företaget har fem produkttankers som alla har svensk flagg. Rederiets vd Roger Nilsson menar att företaget inte skulle tjäna särskilt mycket på att flagga ut. Flera rederier på Donsö har flaggat om men det bekymrar inte Roger Nilsson. Däremot hoppas han att regeringen snart tar ställning till svensk sjöfart och förbättrar villkoren i branschen.

– Man är väl patriot. Och envis. Vi älskar vårt land och försöker hitta möjligheter att stanna, har Roger Nilsson tidigare sagt till tidningen Sjömannen.

Fakta

Utflaggade/sålda fartyg under 2014 • TT-Line, Nils Dacke/SFVP • ESL-Shipping, Credo/SFZY • Viking Line, Rosella/SDEV • Vargön Shipping, Vidi/SLBI • Frederiet, Pandion/SBHP • Wisby Tankers, Wisby Wave/SBYU • Frederiet, Alcedo/SBHD Källa: Delegationen för sjöfartsstöd