Tjänstepensionerna förstärker pensionsklyftan mellan män och kvinnor. Foto: Fredrik Sandberg

Tjänstepensionerna förstärker pensionsklyftan mellan män och kvinnor. Foto: Fredrik Sandberg

Högavlönade får proportionellt sett större inbetalningar till pensionen än andra. Den ordningen är starkt etablerad i de svenska pensionsavtalen. Men under ytan växer intresset för en förändring.

På lön upp till en viss gräns, 7,5 inkomstbasbelopp per år (36 000 kronor i månaden), betalar arbetsgivaren 4,5 procent i avgift till din tjänstepension. På lön ovanför det taket stiger avgiften plötsligt till 30 procent. Det gäller numera alla de vanliga tjänstepensionerna.

– På så sätt överkompenseras de som har lön över taket, säger Love Hansson, analytiker vid Pensionsmyndigheten, som inför den 8 mars visade att tjänstepensionerna förstärker pensionsklyftan mellan män och kvinnor.

Skälet för högre avgift ovanför taket är att den allmänna pensionen bara ersätter inkomster under taket.

Men lägger man samman de avgifter som avsätts till pension på inkomster under taket – 18,5 procent till den allmänna pensionen, 4,5 till tjänstepensionen – blir summan 23 procent.  Steget är stort till de 30 procenten ovanför taket.

– Det är märkligt att en så snedvriden avgiftsstruktur har slagit igenom i alla de stora pensionsavtalen på den svenska arbetsmarknaden, senast i avtalet för de kommunalt anställda, säger Alf Ohlén, ekonomijournalist som uppmärksammade frågan i en rapport i somras. Det naturliga vore att alla inkomster genererar lika stora pensionsinbetalningar.

– En heltidsarbetande man med löneutvecklingen i ett karriäryrke har fått stå modell, säger Håkan Svärdman, välfärdsanalytiker vid Folksam.

Hittills har inte något fack drivit krav om en utjämning av avgifterna till tjänstepensionen.

– I arbetsgivarvärlden är dagens fördelning av avgifterna cementerad, säger Anne-Maria Carlsgård, pensionsförhandlare vid Kommunal.

Men i de fackliga organisationerna växer nu beredskapen för förändring.

– Tanken på en annan, jämnare fördelning av avgifterna finns hos oss, säger Anne-Maria Carlsgård. De allra flesta skulle tjäna på den, eftersom de bara har lön under taket. Och för dem som har lön ovanför taket handlar det oftast bara en liten snutt.

– Frågan är intressant. Fördelningen 4,5 procent respektive 30 är inte huggen i sten, säger Renée Andersson, pensionsexpert vid LO.

För ett av Kommunals avtalsområden har Håkan Svärdman beräknat effekterna av en jämnare fördelning av avgifterna: sex procent på inkomster under taket och 25 procent ovanför. Arbetsgivarnas kostnad skulle inte förändras.

– Men pensionen skulle bli bättre för dem med låga inkomster, säger Håkan Svärdman. Kvinnor som jobbar deltid när barnen är små skulle få en kraftig förbättring.

– Samtidigt förlorar de flesta högavlönade ingenting, eftersom de har inkomst över taket först i slutet av karriären.

Inte bara rättviseskäl talar för högre pensionsavgift under taket, enligt Håkan Svärdman.

– När avgiften sattes till 4,5 procent under taket förväntade sig parterna högre avkastning på kapitalet än det faktiskt har blivit.

De som har höga inkomster genom hela yrkeslivet skulle förstås förlora om inkomst ovanför taket ger lägre pensionsavgift.

– Men de är få, och kan kompenseras med så kallad löneväxling, säger Håkan Svärdman.