– Som kvinna får jag ta betydligt mer  än mina manliga kollegor, säger Christel Niby. Foto: Ola Torkelsson

– Som kvinna får jag ta betydligt mer än mina manliga kollegor, säger Christel Niby. Foto: Ola Torkelsson

Hot mot fackligt aktiva ökar och blir allt grövre. Det vittnar flera LO-förbund om. Christel Niby, ombudsman i Fastighets, vägrar ge upp trots återkommande hot.
– Vid ett tillfälle slog en arbetsgivare ovanför mitt huvud och kallade mig hora och bad mig gå och dö någonstans, säger hon.

Det kan tyckas märkligt. Att en lokalombudsman fortsätter sitt uppdrag trots 15 år av hot i tre olika fackförbund. Men för Christel Niby i Eslöv är svaret enkelt:

– Hoten kan aldrig vinna över oss. Om vi lägger oss för att arbetsgivare höjer rösten skulle vi förlora vartenda ärende.
Christel Niby kan inte minnas alla hot som hon utsatts för inom Livs, Transport och Fastighets.

– Det är som att man har accepterat att man får stå ut med hot i den här rollen. Det händer minst varannan månad att jag blir utsatt för personangrepp. Som kvinna får jag ta mer än mina manliga kollegor. Tydligen klarar folk inte av en kvinna med pondus.

Och det är just detta som är hennes styrka – kämpaglöden. Men hoten får henne emellanåt att känna sig väldigt illa till mods. Som den gången då någon började ringa hotsamtal hem till henne för några år sedan.

– Det är klart att jag ibland inte har känt mig så bekväm när jag går hem ensam i mörker men jag lägger alla händelser bakom mig trots att det är obehagligt.

Hoten kommer lika mycket från aggressiva arbetsgivare som från medlemmar. Och Christel Niby får utstå många personangrepp.

– Jag har fått namn som häxa, kärring, subba, ja till och med Magica de Hex och Cruella Deville. Vid ett tillfälle slog en arbetsgivare ovanför mitt huvud, precis vid håret, och kallade mig hora och bad mig gå och dö någonstans. Då kontaktade jag förbundet centralt och efter det var jag aldrig ensam vid förhandlingar med samme motpart, säger hon.

Men någon polisanmälan blev det inte. Ursäkten från motparten godtogs och uppdraget som ombudsman fortsatte. Christel Niby återkommer hela tiden till ordet ”glömma”, att hon lägger händelser bakom sig.

– När man kräver utebliven lön eller kollektivavtal brukar det bli hemskt obehagligt. En gång när vi krävde kollektivavtal fick jag en stol kastad mot mig, då reste jag mig bara och gick därifrån.

Linda Flood

 

Enkät: Har du blivit utsatt för hot?

Lundh-CamillaCamilla Lundh, ordförande för GS avdelning 10 Mälardalen

– Vi har inte upplevt några hot än så länge men vi är väldigt försiktiga om vi går ut i medierna och kritiserar SD med till exempel insändare i lokalpressen. Det är synd, när vi tidigare har angripit Alliansen har vi aldrig tvekat om att skriva under med namn, men nu är vi försiktigare.

 

Kim-SoderstromKim Söderström, ordförande för Byggnads Gävle-Dala

– Som ombudsman har jag varit utsatt. För fyra år sedan stannade jag till vid ett bygge och sa att jag var från Byggnads och skulle kolla arbetsförhållanden. Då gick personen som ägde fas­tigheten mycket hotfullt mot mig. Jag backade in i bilen och åkte snabbt därifrån. Sedan försökte jag glömma händelsen. Vi är mycket motarbetade av arbetsgivare och vi har svårt att få killar och tjejer att ställa upp och bli förtroendevalda.

 

tommy-jonssonTommy Jonsson, ombudsman på Transport i Jönköping

– Jag har gjort ett dussin polisanmälningar sedan i november. Jag har blivit utsatt för inbrottsförsök men gränsen gick när de gav sig på mig son, via
Facebook. Nu har jag larm hemma och bär med mig överfallslarm. Jag är försiktig men känner mig ändå rätt trygg. Jag skulle aldrig lämna mitt uppdrag, jag brinner för det här och jag gör det för hela arbetarrörelsen.

 

 

LÄS OCKSÅ

• LO-förbunden: Trakasserier från arbetsgivare och arbetskamrater allt vanligare”

Fakta

SÅ KAN DU AGERA OM DU BLIR HOTAD 1. Viktigt att anmäla • Anmäl brottet genom att uppsöka närmaste polisstation eller ring 114 14. Är det akut – ring 112. • En anmälan kan stoppa gärningspersonen från att upprepa sina hot och trakasserier och möjliggöra att personen lagförs. Eventuellt får gärningspersonen då betala ersättning för den skada hen åsamkat dig. 2. Att tänka på vid anmälan • Spara all information om hotet på din dator, mobiltelefon eller annan plattform som kan användas som bevismaterial, även om du skrivit ut informationen på papper. • Om det är möjligt är det viktigt att du lämnar namn och telefonnummer till personer som hört eller sett vad som hänt. • Uppfattar du att angreppet på dig beror på gär­ningspersonens negativa inställning till din hudfärg, ditt nationella eller etniska ursprung, din religiösa åskådning eller din sexuella läggning, är det viktigt att du berättar det då du gör din anmälan. Den typen av angrepp kallas hatbrott och kan leda till skärpt straff. Källa: Polisen