Statens kostnader ökar med 400 miljoner kronor om året när den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen tas bort, bedömer regeringen. Det blir dyrare, befarar Moderaterna, som kommer att begära en egen utredning av kostnaden.

Att tidsgränsen i sjukförsäkringen ska tas bort var ett viktigt vallöfte från Socialdemokraterna. I sin budgetproposition i torsdags lovade regeringen att ett förslag om slopad tidsgräns ska skickas ut på remiss under hösten.

Socialdepartementet arbetar nu intensivt med en promemoria om reformen. Enligt uppgifter till Arbetet skickas den ut på remiss inom några veckor, kanske redan nästa vecka, med sikte på att de nya reglerna ska träda i kraft 1 juli 2015.

Slopad tidsgräns betyder att ett antal sjukskrivna som i dag skickas till Arbetsförmedlingen när de har förbrukat sina sjukpenningdagar i stället kan fortsätta sin sjukskrivning. Socialdepartementet beräknar att kostnaden för sjukpenning därmed ökar med 330 miljoner kronor 2015, för att sedan stabiliseras kring en miljard per år i extrakostnad från och med 2016.

Men samtidigt minskar kostnaderna för arbetslivsintroduktion – Arbetsförmedlingens särskilda program för utförsäkrade, som kommer att upphöra. Då minskar också kostnaderna för arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd till dem som deltar i programmet. Liksom Arbetsförmedlingens administration. Regeringskansliet bedömer dessutom att något färre långvarigt sjuka kommer att beviljas sjukersättning när deras möjlighet att få sjukpenning ökar.
Den sammanlagda effekten för de offentliga finanserna stannar därför vid en kostnad på 100 miljoner kronor 2015, och 400 miljoner om året från och med 2016.

De här beräkningarna har regeringskansliet gjort, med utgångspunkt i hur många personer som når fram till tidsgränsen för sjukpenning i dag. Försäkringskassan har inte gjort någon bedömning av vilka kostnader en slopad bortre tidsgräns för med sig.

– Det är svårt att räkna på, säger Jan Larsson, utvärderingschef vid Försäkringskassan. Det behöver inte bara handla om antalet individer som uppnår maxtiden med sjukpenning. Det kan finnas symboleffekter också.

– En tidsgräns säger att sjukpenningen tar slut. Tar man bort den kan systemet uppfattas som mer gränslöst.

Slopad tidsgräns skulle alltså kunna påverka människors beteende. Att tidsgränsen kan ha sådana effekter var ju också skälet till att Alliansregeringen införde den.

Lars-Arne Staxäng, moderat ledamot i riksdagens socialförsäkringsutskott, är övertygad om att den bortre tidsgränsen är viktig inte bara för den enskildes vilja att komma tillbaka till arbetslivet, utan framför allt för att Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ska anstränga sig för att lotsa långvarigt sjuka tillbaka till arbetslivet.

– Risken är stor att vi får en stor ökning av sjuktalen, säger Lars-Arne Staxäng. Vi avser att be riksdagens utredningstjänst att utreda vilka kostnader en slopad bortre tidsgräns för med sig.

– Vi är rädda för att fler blir kvar i långvarig sjukskrivning. Från forskningen vet vi att lång sjukskrivning betyder ett sämre liv.

Tidsgräns för sjukpenning

Den 1 juli 2008 infördes en gräns för hur många dagar som kan ersättas med sjukpenning. Efter 364 dagar med sjukpenning på 80 procent av den tidigare lönen kan man få 550 dagar med sjukpenning på ”fortsättningsnivå”, 75 procent av lönen. Maximalt antal sjukpenningdagar är alltså 914. Från årsskiftet 2009/2010 till sista december 2012 hade 89 556 personer förbrukat alla sina dagar med sjukpenning. De erbjuds att delta i ett särskilt program hos Arbetsförmedlingen. Efter tre månader kan de utförsäkrade som saknar arbetsförmåga ansöka om sjukpenning på nytt. Ett antal personer har hunnit vara sjukskrivna i 914 dagar och bli utförsäkrade en andra gång. En grupp långvarigt sjuka närmar sig nu maxgränsen för tredje gången.