Agneta Carlsson har den nya posten som samordnare för Arbetsförmedlingens arbete mot felaktiga utbetalningar, men ser sig inte som ytterst ansvarig för att det inte blir felaktiga utbetalningar. Foto: Janerik Henriksson

Agneta Carlsson har den nya posten som samordnare för Arbetsförmedlingens arbete mot felaktiga utbetalningar, men ser sig inte som ytterst ansvarig för att det inte blir felaktiga utbetalningar. Foto: Janerik Henriksson

Bidragen till löner och stöden till arbetsgivare har mer än fördubblats under 2000-talet. I fjol kostade de 19,6 miljarder. Det är nästan en tredjedel av Arbetsförmedlingens budget. Årets siffra blir högre. Och en hel del av pengarna betalas troligen ut till oseriösa aktörer.

Ökningen är politiskt beslutad. Förra året uppmanade alliansregeringen Arbetsförmedlingen att göra reklam för bidragen.

Det gav resultat, som reklamutskicket till arbetsgivare med rubriken: ”Vi hjälper dig att sänka dina lönekostnader” och den räknesnurra som finns på Arbetsförmedlingens hemsida sedan snart två år. ”Räkna ut hur mycket du kan få i arbetsgivarstöd”, lyder budskapet.

Bidragsreklamen har sina risker, påpekade Anne-Marie Qvarfort när hon presenterade den statliga utredningen om felaktiga utbetalningar i mars. Hon pekade på att ”mindre seriösa aktörer” kan lockas.

Nu har Arbetsförmedlingen inrättat en ny tjänst som ska samordna Arbetsförmedlingens arbete mot felaktiga utbetalningar. Agneta Carlsson började på det nya jobbet den 1 september. Hennes första arbetsuppgift blev att samordna Arbetsförmedlingens remissvar på utredningen.

– Det pågår ett omfattande internt arbete lokalt, regionalt och nationellt för att ta vara på utredningens synpunkter, säger hon.

Mycket är på gång, men det dröjer innan det blir förändringar. Det tar tid att vända på en Atlantångare. Arbetsförmedlingen är Sveriges största myndighet med nästan 12 000 anställda.

Där kommer den nya tjänsten som samordnare in i bilden. Agneta Carlsson ser sig inte som ytterst ansvarig för att se till att det blir färre felaktiga utbetalningar från Arbetsförmedlingen.

– Jag ska samordna det arbete som utförs så att vi kan nå längre tillsammans.

Enskilda handläggare avgör på egen hand om en långtidsarbetslös har rätt till ett jobb med bidrag enligt reglerna. Däremot ska två anställda fatta beslut gemensamt om bidrag till folk med nedsatt arbetsförmåga, i regel handläggaren och chefen.

Fler beslut borde kunnas tas på samma sätt, enligt utredningen. Arbetsförmedlingen överväger. Nackdelen är ökad byråkrati, eftersom besluten behöver förberedas. En fördel kan vara mindre risk för korruption. Ett alternativ är att sätta en beloppsgräns för varje handläggare: ”Mer än så här får du inte besluta om”.

Den enskilda arbetsförmedlaren ska kontrollera arbetsgivare som får bidrag. I praktiken tar IT-programmet Arbetsgivarekontrollen hand om det mesta, men ibland efterlyser programmet mer kontroll. Då ska handläggaren göra en egen granskning av om arbetsgivaren lever upp till reglerna. Det tar tid och kräver att handläggaren vet hur man gör.

– Det finns ett handläggarstöd för bedömningen. Sedan i våras genomför vi en informationsinsats riktad till våra kontor med stöd av Skatteverket. Där berörs bland annat olika bolagsformer, berättar Agneta Carlsson.

Arbetsförmedlingen ska få ut arbetslösa i jobb eller studier. Varje kontor ska uppfylla sin kvot. Följden kan bli att kvantitet går före kvalitet, varnar utredningen. Att hushålla med statens pengar kommer i andra hand.

– Vi ska hålla oss inom våra budgetramar. Vårt uppdrag är att sammanföra arbetssökande med arbetsgivare. För att spegla hur väl vi sköter det uppdraget har vi ett omsättningsmått nationellt, regionalt och på kontorsnivå. Måttet är ett mål som vi jobbar mot, säger Agneta Carlsson.

 

LÄS OCKSÅ

• Bidragsjobben dumpar hela branscher
• Lönebidraget ingen hjälp på vägen för Monica
• Bluffar och blåsningar: 1) Staten blåstes på lönebidraget 2) Anders blåstes på a-kassa 3)Märkligt välbetalda nystartsjobb