Bidragsjobben dumpar hela branscher

Aldrig förr har så många haft jobb med statligt bidrag till lönen.
– Ibland känns det som om staten är den största arbetsgivaren i vår bransch, säger Katarina Lindquist, ombudsman på Hotell- och restaurangfacket i Karlstad.

Det här märks inte i den politiska debatten. Alla pratar om 37 000 traineejobb och 13 000 utbildningsplatser för sex miljarder på fyra år.

Ingen pratar om 185 000 jobb med bidrag för 20 miljarder kronor bara i fjol. I år ser siffran ut att landa på 200 000 jobb.

Till det kommer 45 000 praktikplatser för arbetslösa förra året och 25 000 hittills i år.

Det här är gratis arbetskraft eller arbetskraft till reapris. Jobben återfinns framför allt i tre branscher: hotell och restaurang, städbranschen och handeln. Redan subventionerade branscher, som hotell- och restaurang och rutstäd, får ännu ett bidrag.

Bara bidragen till lönerna för drygt 15 000 köks- och restaurangbiträden borde ha gett hotell- och restaurangbranschen sisådär 1,5 miljarder 2013.

– Ibland känns det som om staten är den största arbetsgivaren i vår bransch, säger Katarina Lindquist, ombudsman på Hotell- och restaurangfacket i Karlstad.

Det blir riktigt giftigt när bidragen går till branscher där företagen ska vinna offentliga upphandlingar till lägsta pris – som städ, taxi och äldrevård. Statens bidrag hjälper företagen att dumpa priserna och vinna kommunernas och landstingens upphandlingar. 70 procent av företagarna i städbranschen tror att det går till så här, enligt Almegas nya branschrapport.

Gör det skattebetalarna till vinnare eller förlorare? Ingen vet. Det här är outforskad mark.

Nu startar Handels en utredning för att ta reda på om handeln har blivit en dumpningsstation för allsköns problem på arbetsmarknaden.

– Vi har ett samhällsansvar att ställa upp för folk som behöver hjälp in på arbetsmarknaden, men det har blivit för mycket av Vilda västern. Vi vill redovisa hur det ser ut och ställa frågan om alla dessa subventionerade jobb och praktikplatser är bra för branschens utveckling eller om de tränger undan branschens egen yrkesintroduktion, berättar Handels chefsekonom Stefan Carlén.

Sedan år 2000 har 150 000 enkla jobb försvunnit. 370 000 nya jobb som kräver högskola har tillkommit. Samtidigt har antalet arbetslösa med enbart grundskolebetyg ökat till runt 120 000. Av dem har var tredje varit arbetslös i mer än tre av de tio senaste åren.

Bristen på enkla jobb är förklaringen till att Arbetsförmedlingen klämmer in så mycket bidrag som möjligt i några få branscher. Nio av tio jobb på årets bidrags-topplista är lågavlönade LO-yrken.

Bidragen ska inte fixa arbetslösheten. De ska bara stuva om i kön. Längst bak står nyanlända invandrare, ungdomar som inte har fixat gymnasiet, långtidsarbetslösa, funktionshindrade och folk med krämpor. De har åtminstone ett par hundra tusen arbetslösa framför sig i kön. Bidragen ska hjälpa dem längst bak att tränga sig före.

Slutsats: Arbetslinjen upprätthålls med bidrag.

I teorin kan ett jobb med bidrag leda till ett jobb med vanligt lön. Det händer i undantagsfall, men oftast leder ett jobb med bidrag till ett nytt jobb med bidrag med en period av arbetslöshet i skarven.

Den statliga rean på arbetskraft har gjort en del arbetsgivare ointresserade av arbetskraft till fullt pris. Varför betala ordinarie pris när det är rea året runt? Det här har lett till att det har startat förmedlingar på nätet som enbart förmedlar arbetskraft med bidrag. Arbetsförmedlingen har inget att invända.

– Ibland känns det som om arbetsgivarna sätter det här i system. När bidragen minskar byts människorna ut. Det kommer in någon ny med nya, friska bidrag i stället, säger Katarina Lindquist.

Det finns alla möjliga bidrag. De kan delas in i två kategorier. 43 procent av bidragen går till långtidsarbetslösa, och andelen ökar. 57 procent går till folk med fysiska eller mentala besvär och funktionsnedsättningar. De behöver anpassade arbetsuppgifter.

– Alla arbetsgivare förstår inte att man inte kan kräva 100 procent av någon som är inne på bidrag, säger Kristofer Löfström, ombudsman på Fastighets i Sundsvall.

Emma Nilsson jobbar med projektet ”Vägen till arbete” på Riksförbundet Attention, en intresseorganisation för folk med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, som Asp­erger och ADHD.

Hon räknar med att arbetslösheten bland medlemmarna ligger någonstans mellan 50 och 60 procent. Då behövs bidragen.

– Stödet är ett bra sätt att få anställning, men det får inte utnyttjas, resonerar hon.

– Stödet är relevant om arbetsgivaren erbjuder tid och anpassning i stället för full lön. Det stora problemet inträffar när anställda med subventionerad lön inte får stanna kvar när subventionen tar slut.

– Det finns arbetsgivare som sätter i system att byta ut anställda för att behålla bidragen. Arbetsförmedlingen sätter upp företagen på en röd lista, men det tar ett tag innan de blir rödlistade, berättar Emma Nilsson.

FAKTA: FACKET KOPPLAS BORT

• 50 procent av besluten om lönebidrag togs utan att facket fick yttra sig, trots att det ska ske varje gång enligt reglerna.

• Arbetsförmedlingen hade fått in anställningsavtal inför 20 procent av besluten och gjort arbetsplatsbesök i 52 procent av fallen.

• 56 procent av besluten föregicks av arbetsgivarkontroll. Siffrorna är från en internrevision 2013 av beslut om lönebidrag.

Mats Pejer

Arbetsgivare: ”Subventionerna kan missbrukas”

Sju av de tio vanligaste jobben med bidrag finns på lager och i affärer, på hotell och restauranger samt inom städbranschen och fastighetsskötsel.

Mattias Dahl är förhandlingschef på bransch- och arbetsgivarorganisationen Svensk Handel:

– Handeln vill bidra till samhället och ta emot folk som står långt från arbetsmarknaden, men det kan bli för mycket. Det finns en fördom om att vem som helst kan ta ett jobb i handeln. Det är definitivt inte sant, säger han.

Almega Serviceentreprenörerna är städföretagens bransch- och arbetsgivarorganisation. Mer än hälften av de nyanställda i branschen var arbetslösa innan de fick jobb.

– Subventionerna hjälper till att få människor i jobb. Nackdelen är att subventionerna kan missbrukas för att vinna upphandlingar. Drygt hälften av våra medlemsföretag deltar inte i offentliga upphandlingar. Det är en alldeles för hög andel, säger Ari Kouvonen, näringspolitisk expert på Almega.

Bransch- och arbetsgivarorganisationen Visita drev reklamkampanjen ”dubbelstöten” för att banka in budskapet att tusentals ungdomar blir arbetslösa om krogmomsen och arbetsgivaravgiften för unga höjs.

Bidragen till servitrisers, bartendrars och hotellstäderskors löner, för att nu ta några exempel, är däremot inget som Visita vill prata om. ”En hypotetisk fråga” blev svaret när Arbetet för ett par veckor sedan undrade hur många jobb som försvinner om de bidragen ryker.

LÄS OCKSÅ
• Lönebidraget ingen hjälp på vägen för Monica
• AF samordnar mot bluffmakarna i bidragsjobbsträsket
• Bluffar och blåsningar: 1) Staten blåstes på lönebidraget 2) Anders blåstes på a-kassa 3) Märkligt välbetalda nystartsjobb