Det är inget nytt Saltsjöbadavtal som väntar runt hörnet, men LO och Svenskt Näringsliv är överens om att hålla politikerna på avstånd.

Nu har de inlett samtal om hur den svenska modellen ska utvecklas, åtminstone på några områden.

– Vi gör en tydlig markering gentemot politikerna. Det är mycket bättre på lång sikt om vi som parter sätter oss ner och gör lösningar i kollektivavtal, betonar LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson.

Tre frågor ska upp på bordet:

• Tryggare anställningar kontra näringslivets behov av omställning.

• Snabbare vägar till jobb för nyanlända invandrare.

• Möjligheten att skola om sig mitt i livet.

LO-basen inser att sms-anställningar och visstidsanställningar är flexibelt och bra ur arbetsgivarsynpunkt. Samtidigt ser han en nackdel även ur arbetsgivarnas perspektiv. Ingen vågar byta jobb. Folk är kvar på jobbet år ut och år in, även om de vantrivs. De vågar inte annat.

– Förr kunde man byta jobb när som helst. Det var en naturlig del av arbetslivet. I dag är personalomsättningen otroligt låg. Jag tror att det hör ihop med bristen på trygghet. Det saknas tillit i samhället, resonerar Karl-Petter Thorwaldsson.

Han hoppas att partssamtalen ska utvecklas till trepartssamtal där även regeringen är med på ett hörn. Däremot tänker han inte gå till regeringen och begära lagstiftning.

– Jag vet att vi inte alltid kommer att ha en S-ledd regering. Med tanke på det parlamentariska läget vet jag inte om regeringen får igenom sina förslag i riksdagen. Det blir Jeopardy med arbetsrätten, säger han.

Hittills har LO-basen och SAF:s vd Carola Lemne träffats ett par gånger. De har bestämt sig för att börja med att bli överens om problemen. Parterna ska tillsammans analysera hur de ser ut.

– När vi sedan har en gemensam bild ska vi prata om lösningar, berättar Karl-Petter Thorwaldsson.

Jobbpakten sprack

Det har snart gått två år sedan de senaste trepartssamtalen om den så kallade jobbpakten sprack. Svenskt Näringsliv hoppade av.
Samtalen ledde ändå till två resultat. Arbetslöshetsavgiften togs bort. Avgifterna till a-kassan återställdes till 2006 års nivå. Ya-jobben infördes. Unga erbjöds något som kallas för yrkesintroduktionsanställning med i regel 75 procents arbete med avtalsenlig lön och 25 procent studier.