Minst sju av tio som rekryteras till Sveriges nya yrkesförsvar faller ifrån innan kontraktstiden löper ut.

Det visar beräkningar som Svenska Dagbladet gjort utifrån Försvarsmaktens siffror.

Peter Nordlund, ekonom vid FOI, oroas av utvecklingen. Resultatet är ”sämre än det värsta utfall vi räknade på när systemet infördes”, säger han till SvD.

Att fylla luckorna skulle kräva att 7 procent av en åldersklass värvades, en andel som inte ens USA når.

– Vi förnekar å det bestämdaste att det skulle vara någon ”kris” inom bemanningssituationen. Man kan inte dra så långtgående slutsatser som Svenska Dagbladet gör, säger Jan Salestrand, chef för ledningsstaben på Försvarsmaktens högkvarter. Vi ser en positiv utveckling, även om vi inte sticker under stol med att vi har problem med den första, grundläggande utbildningen. Att det är för många som antingen inte fullföljer den eller som väljer att inte stanna kvar efter den.

En person som intervjuas i SvD har angett lönen som ett skäl att hoppa av, 18 000 kronor i månaden efter flera år.

Är Försvarsmakten för snål?

– Vi gjorde en satsning för en tid sedan och höjde grundlönen, men vi är medvetna om att vi inte har höga löner. Det är en viktig del, men inte den viktigaste anledningen varför man söker sig till oss.

Andra vittnar om att frivilliga blir behandlade på samma sätt som värnpliktiga. Har Försvarsmakten attitydproblem?

– Vi jobbar mycket med det och det är viktigt att vi ser dem som kollegor. Det går säkert att hitta de som är besvikna, men vår uppfattning är att en övervägande majoritet är nöjda.

– Rekryteringen är i dag god. Vi har 8 till 10 sökningar per plats. Inflödet är ju väldigt positivt till utbildningen och tjänsterna. Tonvikten ska nu ligga på att behålla personalen över tid, säger Cecilia Widegren (M), ordförande i försvarsberedningen och vice ordförande i riksdagens försvarsutskott.

Hon tillägger att fler övningar, utveckling av förbandens stridsförmåga och en översyn av löneutvecklingen för de anställda i det svenska försvarets förband ligger i korten. Detta ska bland annat ske med hjälp av de 200 miljoner kronor per år som Försvaret fick till förbandsverksamheten i budgeten i höstas.

Tillskottet kan jämföras med totalt cirka 23 miljarder kronor i anslag till förbandsverksamhet och beredskap.

– Man vänder inte ett pliktsystem till ett frivilligt system över en natt. Det kommer att ta tid att genomföra. Och då ska man under tiden också vara beredd att göra justeringar, för att göra de förbättringar som nu krävs.

– Men vad gäller löneutvecklingen är det arbetsmarknadens parter som ytterst har att avgöra detta.