SSAB går samman med Rautaruukki

SSAB och Rautaruukki planerar att gå samman. Man räknar med personalminskningar i det sammanslagna bolaget.

– Under en treårsperiod räknar vi med att vi kommer att ha en övertalighet på omkring 5 procent. Det är i storleksordningen cirka 900 personer primärt i Sverige och Finland, säger SSAB:s vd Martin Lindqvist.

I september 2013 hade SSAB och Rautaruukki omkring 8 700 anställda vardera.

När affären är klar förväntas neddragningarna ske över en treårsperiod.

Det sammanslagna bolaget kommer fortsatt att ha fem stora tillverkningsställen i Norden: Luleå, Borlänge och Oxelösund i Sverige, samt Raahe och Hämeenlinna i Finland. Varje tillverkningsställe ska bli mer specialiserat. Fördelarna är att produktionen kan bli mer flexibel och mer kostnadseffektiv, enligt Martin Lindqvist.

Det sammanslagna bolaget kommer att ha sitt huvudkontor i Stockholm.

Vid presskonferensen fick Martin Lindqvist upprepade frågor om huruvida bolaget planerar att stänga några fabriker, men betonade att det inte finns några sådana planer.

Vd i det sammanslagna bolaget blir SSAB:s nuvarande vd Martin Lindqvist, medan Rautaruukkis vd Sakari Tamminen fortsätter som vd där fram tills dess att affären är klar och sedan går i pension vid 60 års ålder. SSAB:s nuvarande styrelseordförande Sverker Martin-Löf blir kvar som styrelseordförande i det sammanslagna bolaget.

”Ett samgående mellan SSAB och Rautaruukki har inom stålindustrin länge ansetts som logiskt och tiden är nu rätt för oss att genomföra denna transaktion”, skriver Sverker Martin-Löf i ett pressmeddelande, och fortsätter

”En förutsättning för SSAB:s styrelse att rekommendera affären har varit Industrivärdens åtagande att kvarstå som aktiv huvudägare och att fortsätta stötta bolaget i dess framtida utveckling”.

Skälet till att SSAB nu köper Rautaruukki är att skapa en mer slagkraftig ståljätte på den globala marknaden.

– Vi gör det här för att vi vill skapa ett mer konkurrenskraftigt stålföretag med global räckvidd. Det är bra för svensk stålindustri och det är bra för finsk stålindustri, säger Martin Lindqvist.

– Det finns en väldigt tydlig industriell logik i det här. Det handlar om att skapa ett kostnadseffektivt och flexibelt system tillsammans. Jag tror att det här kommer att tas emot väldigt positivt.

LO-facket IF Metall ser försiktigt positivt på affären.

”Stålindustrin är hårt pressad i hela världen. Sammanslagningen av SSAB och Ruukki kan vara det som behövs för att klara jobben i framtiden”, skriver Anders Ferbe, förbundsordförande i IF Metall, i en kommentar.

Finska metallförbundets ordförande Riku Aalto kräver att all personal får vara kvar efter sammanslagningen.

”De anställda på Rautaruukki har arbetat under mycket svåra förhållanden de senaste åren. Orsakerna bakom företagets svårigheter ligger inte i arbetarna, alltså får man inte tvinga dem att betala för fusionen”, säger Aalto i ett pressmeddelande.

Aalto pekar även på att det är en ”betydande nationalegendom som övergår i utländsk ägo”, och han anser att storägaren finska staten har förpliktelser i bolaget. Solidium, som förvaltar de statliga finska bolagen, blir största aktieägare i det nya SSAB och kommer att ha näst störst andel av rösterna i bolaget.

Aalto ser det samtidigt som positivt att fusionen innebär att man tryggar en fortsättning på finländsk stålindustri och att affären förbättrar möjligheterna till framgång på de hårda globala marknaderna, enligt pressmeddelandet.

Samgåendet väntas kunna ge årliga besparingar på 1,4 miljarder kronor.

Stålindustrin har på senare tid haft en viss överkapacitet och det här samgåendet är ett sätt för SSAB och Rautaruukki att anpassa sig till det.

– Det är ett sätt för oss att bli mer flexibla och anpassa oss i olika efterfrågelägen. Det finns ju en viss strukturell överkapacitet i Europa, det har naturligtvis också spelat in säger SSAB:s vd Martin Lindqvist..

Det är två bolag med stora lönsamhetsproblem som går samman. SSAB:s förlust efter skatt landade på 801 miljoner kronor för de tre första kvartalen i fjol. Rautaruukkis förlust stannade på 31 miljoner kronor.

Undermåliga järnvägar, höga miljökrav på båttransporter i Östersjön och minskade utsläpp från masugnarna är faktorer som gör att SSAB har svårt att konkurrera i dag, enligt vd Martin Lindqvist.

– Vi har i Sverige ett undermåligt infrastruktursystem, framför allt på järnvägssidan, där vi är väldigt beroende av norra stambanan och södra stambanan. Dem har man inte underhållit på ett bra sätt genom åren. Det är ett problem att Sverige satsar för lite på infrastruktur.

Vad innebär det för SSAB?

– Det kommer att försämra konkurrenskraften långsiktigt, troligtvis. Det är också sådant vi tar i beräknande när vi fattar beslut om var vi ska göra våra framtida investeringar, säger han.

Näringsminister Annie Lööf anser att gamla synder, från tidigare regeringar, ligger bakom järnvägens problem.

– Jag håller med om att infrastrukturen under decennier varit eftersatt i Sverige. Det är därför regeringen gjort historiska satsningar, och bland annat fördubblat underhållet för järnvägen från 40 till drygt 80 miljarder kronor. Nu är det viktigt att dessa pengar verkligen kan användas så att det blir förstärkningar på järnvägssidan, inte minst i Norrland, säger Annie Lööf.

Kan det tänkas att det kommer ytterligare satsningar?

– Det är väldigt tydligt från Trafikverket att det inte är pengarna som är problemet nu. Man har resurser, men nu måste dessa medel ut i verkligheten och arbeta, säger näringsministern.

Efter sammanslagningen kommer namnet att vara SSAB. Vid Rautaruukkis fabrik i Brahestad är huvudförtroendeman Mika Vuoti ledsen över att namnet Rautaruukki försvinner.

– Vi är sorgsna över att bolagets vd på tio år gör slut på ett kapitel i den finska basindustrin, säger han till nyhetsbyrån FNB.

För personalen i Brahestad var affären en överraskning, och Vuoti kritiserar att personalen inte fick veta något om affären förrän någon minut innan börsmeddelandet offentliggjordes.

– Tyvärr har det här varit den nuvarande ledningens stil och det har förmörkat vår verksamhet i tio år redan, säger han.