Krisland leder EU

– Många greker är arga på EU men kritiken är inte så preciserad, säger Vanessa Foudouli. En del är kritiska mot trojkan EU, Internationella valutafonden och europeiska centralbanken och deras sparprogram. Andra gillar inte Tyskland som de menar bestämmer allt.

Det är kallt i många hus i Grekland, landet som efter nyår tog över EU:s ordförandeskap.

– I mitt hus röstade vi om hur länge vi skulle ha värmen på. En del vill ha den helt avstängd, medan många av barnfamiljerna vill att huset ska värmas sex timmar om dagen under vintern, berättar Vanessa Foudouli.

De enades om att ha värmen på under tre timmar om dagen i ett Aten som är 13 grader varmt. Eftersom huset är dåligt isolerat blir det kallt inomhus.

Vanessa Foudouli bor i en lägenhet i bostadsområdet Cholargos, sex kilometer från centrum. Hon säger att hon inte har en aning om åt vilket håll hennes land är på väg. Det finns motstridiga tecken.

Grekland har sedan årsskiftet tagit över ordförandeskapet i EU.

Ett plus är att Grekland börja sälja obligationer med fem års löptid. Staten hoppas på så vis få in drygt 100 miljarder kronor och slippa ta nödlån. Bakgrunden är ett antagande om att det finns köpare som tror att landet klarar sig undan en statsbankrutt – och räknar med att få tillbaka sina pengar.

Dessutom bedömer finansministern att Greklands bokslut för förra året kommer att sluta med ett plusresultat.

För egen del ser också Vanessa Foudouli optimistiskt på framtiden.

– Jag har haft tur. Det har gått bra för  mig. Jag har två jobb, bostad och bil, säger hon.

I det ena jobbet är hon handläggare och övervakar att EU-pengar som går till transportsatsningar används på rätt sätt. Dessutom frilansar hon som guide och visar utlänningar runt i Aten.

De flesta av hennes vänner har däremot drabbats allvarligt av krisen.

– Jag var på en 30-årsfest förra veckan. Vi var 20 personer där, men det var bara jag och en till som hade jobb, säger hon.

Mörka tecken finns det gott om. Arbetslösheten är fortfarande rekordhög: 27 procent. Sex av tio unga saknar jobb, och lägstalönen för den gruppen är 386 euro i månaden (3 600 kronor) i ett land där priserna på många varor inte är särskilt mycket lägre än i Sverige. Dessutom tror inte alla på att landet klarar sig utan nya nödlån – eller att sparprogrammens tid är över.

Det är ju Europas största krisland som ska leda EU-arbetet samtidigt som Europarlamentet har sitt val i maj. Ett val där extrempartier till höger och vänster spås få stora framgångar.

I Grekland har nazistiska Gyllene gryning redan ett starkt stöd. Den senaste tiden har flera av partiets parlamentariker gripits misstänkta för att ha attackerat butiker som ägs av invandrare.

– Jag ser dem ibland på gatan. Det är skrämmande. Särskilt eftersom jag har kompisar som är från Indien och svarta, och de är livrädda. Det finns en extremgrupp i Gyllene gryning – men också vanliga människor. Jag har bekanta som röstar på partiet. Det är de enda som folk känner kan erbjuda en väg ut ur krisen, även om jag inte håller med dem, säger Vanessa Foudouli.