Landstingen lägger allt mer pengar på inhyrd personal – trots att de förra året antog det stenhårda målet om att kostnaderna skulle halveras till 2014.

Det målet kommer nu att missas, visar en analys Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) gjort över vad kostnaderna väntas landa på i år.

– Man måste se det som ett långsiktigt arbete att få ner kostnaderna. Hur vi än vrider och vänder på det så måste våra medborgare få tillgång till sjukvård, och då är det svårt politiskt i varje landsting att bara sätta ett stopp, säger Agneta Jöhnk, chef för arbetsgivarfrågor på SKL.

I år väntas landstingens sammanlagda kostnad för den inhyrda personalen, som till 90 procent består av läkare, hamna på 2,9 miljarder kronor. Kostnaderna har ökat med 18 procent på två år, enligt SKL.

Vissa landsting ser dock ut att lyckas bättre än andra med att dra ner på hyrpersonalen, visar en sammanställning som Dagens Industri gjort. Uppsala har minskat mest, med 20 procent, men även Halland, Blekinge och Stockholm har fått ner kostnaderna ordentligt.

Norrbotten är det landsting som i år ser ut att lägga mest pengar per invånare på inhyrd personal, 1 078 kronor. Det är en ökning med 54 procent jämfört med 2013.

Jöhnk säger att målet att halvera kostnaderna var väldigt tufft satt.

– Det sattes ju för att man skulle sikta högt, men alla har nog kommit fram till att det här tar längre tid än bara ett år.

Agneta Jöhnk tror att landstingen inte varit tillräckligt bra på att locka unga läkare att satsa på att jobba som allmänläkare eller inom psykiatrin. Dessutom kan mindre landsting ha svårt att attrahera fast personal, vilket gör att kostnaderna fortsätter öka.

För att vända trenden måste landstingen jobba långsiktigt, börja ta in mer personal utbildade i utlandet och försöka se över arbetsmiljön för läkarna för att få dem att stanna kvar, säger hon. Till exempel kan det handla om att se över läkarnas arbetsuppgifter.

– Kanske sjuksköterskor kan göra mer av läkarnas uppgifter? Kan kuratorer göra mer? Kan man se över vårdadministrationen? Sånt jobbar många av landstingen med redan.

Handlar det inte också om lönerna?

– Det tror jag inte, läkare har ju bra löner och ofta kanske de ligger lite högre i de mindre landstingen för att man ska kunna attrahera.

Lars Källström, vd för Rent a Doctor, ett av landets stora bemanningsföretag inom vården, är inte förvånad över att landstingen ser ut att missa målet. Det handlar enligt honom dels om att det finns en läkarbrist och dels om att det är trendigt att jobba via bemanningsföretag, både bland läkare och sjuksköterskor.

– De vill ha ett större inflytande över sin egen vardagssituation. Man blir sin egen chef, man råder över sig egen tid, bestämmer själv var och hur mycket man vill jobba. Det blir ett attraktivare arbete, säger han till TT.

Problem med att hyrpersonal ger sämre kontinuitet inom vården, som ibland förs fram, tycker han att landstingen kan lösa själva genom hur de ställer krav i upphandlingarna.

– Det behöver inte vara ett problem, man kan upphandla på kontinuitet. Man kan upphandla på att det ska vara ett visst antal bemanningsläkare som sköter ett visst uppdrag, man måste inte byta läkare varje vecka.

Norrbottens höga kostnader för hyrpersonal beror på många vakanser, speciellt inom primärvården och psykiatrin. Men egentligen är inte hyrkostnaden det intressanta, tycker landstingsdirektören Mats Brännström.

– Vi är intresserade av merkostnaden, hur mycket mer kostar det att bemanna med hyrläkare än egna anställda?

Men i någon mening är bemanningsfrågan ”en utpressningssituation”, säger han.

– Vi kan inte välja bort det här, vi måste bemanna. I runda slängar kostar hyrpersonal dubbelt så mycket. Skulle de kosta fem gånger så mycket skulle vi inte heller kunna säga nej.

Argumentet att lägga pengarna på de fasta läkarna i stället för på bemanningsföretagen ger Mats Brännström inte mycket för.

– Då kommer hyresbolagen att kräva fyra gånger så mycket betalt, och då har vi bara skjutit i gång en spiral. Det vi kan konkurrera med är arbetsmiljön, möjlighet att påverka på sin arbetsplats, att det är trivsamt och så vidare.