Foto: Alexander Zemlianichenko
Snabbt piskar Vladimir Putin tillbaka vårt östra grannland Ryssland in mot enpartistatens kvävande diktatur.
Här finns den dogmatiska ofriheten och förtrycket, både i form av åsikts- och trycksakscensur, inskränkt föreningsfrihet och det rena fysiska förtrycket när polis och rättsväsende används till att utdela straff utifrån åsikter i stället för adekvat rättstillämpning.
Att Ryssland som följd av den nya lagen mot ”homosexuell propaganda” nu stoppat alla adoptioner är ett logiskt steg på denna väg mot fullvärdig diktatur.
Handlingen är naturligtvis befängd. Den drabbar de ryska barnen, föräldrarna i de länder, bland annat Sverige, som nu hindras ta emot barnen och det sätter ytterligare press på de homosexuella i Ryssland.
Ändå är det varken barnen, de presumtiva föräldrarna eller de homosexuella som är Putins egentliga mål.
Det är hela den ryska befolkningen.
Med de diktatoriska angreppen mot homosexuella visar Putin sin makt mot alla som utmanar honom.
Även det faktum att omvärlden nu alltmer uppfattar Putin som den Stalins arvtagare som han också är bär i första hand ett budskap till den egna befolkningen.
Omvärlden får foga sig i de lagar och regler som gäller i Ryssland. Punkt.
Att nationalistiskt visa upp den egna styrkan och den egna härskarens ofelbarhet och att förminska och förlöjliga omvärlden är ett måste för varje diktator-wannabe.
De nordkoreanska ledarna har som alla vet ett svårslaget världsrekord i konsten, men de befängda hyllningsporträtt av den store ryske ledaren som nästan varje kväll visas i rysk television gör Putin till en klar utmanare.
Även de hotfulla uppvisningar som den ryska militärmakten ägnat sig åt den senaste tiden är mer ägnat åt den inhemska publiken än åt omvärlden.
Tyvärr kan Putins demagogi inte avfärdas som en övergående hyllning till ett svunnet odemokratiskt tidevarv.
Det förtryck som Putin i dag skapar mot oliktänkande, oppositionella och mot homosexuella, ett förtryck som blir allt värre, är naturligtvis oacceptabelt.
Från svenska politikers sida krävs därför en större tydlighet om att Rysslands envåldshärskare Vladimir Putin sedan länge övergivit all demokrati.
Det är uppenbart att Putin inte har någon som helst ambition eller avsikt att föra tillbaka Ryssland mot den demokrati som han sedan länge förkastat.
Vi måste börja beskriva Vladimir Putin som den diktator han eftersträvar att vara.
