Bulgariska bärplockare i Mehedeby 2012. Foto: Pontus Lundahl / Scanpix

Bulgariska bärplockare i Mehedeby 2012. Foto: Pontus Lundahl / Scanpix

– Alla bulgarer hänvisar till den katastrofala ekonomiska situationen i hemlandet. De är desperata och det här är en mycket stor satsning för dem. Bilresan hit tar två dygn, säger Mats Wingborg.

Han har träffat yrkesutbildade som kommit till Sverige för att försöka tjäna pengar på bärplockning. Bland annat har han träffat en målare som arbetet i flera länder i Sydeuropa och senaste i Spanien och för den bulgariske målaren är nu bärplockning i Sverige bästa möjligheten att tjäna pengar.

Mats Wingborg

Mats Wingborg

Mats Wingborg har besökt ett stort läger för bärplockare i Mehedeby i norra Uppland och flera mindre läger runt Söderhamn. Han bedömning är att bulgarerna är nästan lika många som förra året och att det rör sig om några tusen personer från Bulgarien. Dessutom har han stött på bärplockare från Polen och Ukraina.

Bland bärplockarna finns enligt honom en rangordning. Bulgarerna är fattigast och bor i improviserade läger i skogen medan plockare från andra länder i större utsträckning bor på campingplatser.

I södra Norrland är det i första hand bärplockare från andra EU-länder och längre norrut är det nästan bara thailändare som är anställda av thailändska bemanningsföretag. De, som har arbetstillstånd, är i år drygt 5000.  De, som kommer från andra EU-länder, har inte samma starka ställning. De är inte anställda utan kommer mer på eget bevåg och är i praktiken turister som försöker sälja bär.

I början på sommaren kunde Arbetet berätta att Svensk Handel, Livsmedelsföretagen och Svensk Dagligvaruhandel gjort en överenskommelse som syftar till att se till att de som plockar vilda bär ska ha vettiga arbetsförhållanden och löner. Det handlar om att etiska konsultföretag ska undersöka förhållandena för plockarna och om inte förhållandena inte är bra ska grossisterna inte köpa bären.

Än har bärsäsongen bara pågått några veckor och det finns ingen samlad bild av läget.

Marie Söderqvist. Foto: Hasse Holmberg / Scanpix

Marie Söderqvist. Foto: Hasse Holmberg / Scanpix

Marie Söderqvist, vd för Livsmedelsföretagen, säger att hennes känsla är att det fungerar bättre i år än förra året, men hon säger också att det är först längre fram som man kan se hur det nya arbetssättet fungerar.

Marie Söderqvist påpekar att det dykt upp ett nytt problem i år och det är markägares och andras protester mot bärplockarna, som bland annat tagit sig uttryck i att vägar spärrats av.

Hon säger att det finns så gott om bären och det är sorgligt om man inte försöker ta till vara bären i skogen. Samtidigt har hon förståelse för dem som reagerar mot att bärplockarna på flera ställen slagit upp läger i skogen. Det kallar honom överutnyttjande av allemansrätten.

Thord Ingesson

Thord Ingesson

Även LO:s Thord Ingesson säger att det är för tidigt att veta hur det fungerar för de utländska plockarna i år. Han säger dock:

– Jag hoppas det blir lika bra som förra året. Det var den bästa säsongen sen början på 2000-talet för bärplockarna med anställning.

Att det fungerade så bra förra året beror enligt honom på att Migrationsverket ställde högre krav för att ge arbetstillstånd åt plockarna. Och det handlar om dem som är anställda av utländska bemanningsföretag. I år är det bara thailändska bemanningsföretag som är i Sverige med anställda bärplockare.

Däremot tror han inte att överenskommelsen som grossister och detaljhandelsföretagen gjort har någon större betydelse. Han säger att det är Ica och Coop som vill ha reglerna, men det är bara en liten del av bären som säljs genom dem. Därför finns det en risk att plockare även i år kommer att råka illa ut, eftersom en hel del bär kommer att säljas genom andra kanaler och att det där inte finns samma koll som när det gäller försäljningen till livsmedelskedjorna.

Thord Ingesson tror att det är bärplockarna från andra EU-länder som löper störst risk. Och för facken kan det vara svårt att hjälpa dem, eftersom facket är till för anställda och det kommer vara svårt att visa att det finns något anställningsförhållande.

Bland bulgarerna ser Mats Wingborg en organisation och det handlar om folk som organiserar sig för att få bärplockningen och försäljningen att fungera. Även de som uppfattas som och kallas bossar är fattiga människor. Han jämför med arbete i den informella – svarta sektorn.

– De är inte anställda utan de säljer varan bär, säger han.

Läs Wingborgs förra Swedwatch-rapport om bärplockare

Mats Wingborg skrev förra året rapporten "Mors lilla Olle" på uppdrag av Swedwatch, Svenska kyrkan och Peace&Love-festivalen. Den finns för nedladdning här.