Nio av tio kommunala skolor – men inte ens fyra av tio friskolor – är med på tåget då karriärreformen bland landets lärare drar i gång i sommar.

– Djupt otillfredsställande, säger Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén.

Landets skolhuvudmän hade sökt statligt bidrag hos Skolverket för cirka 3 750 så kallade förstelärare när ansökningstiden löpte ut den 26 april. Bidrag har också sökts för ett hundratal ”yrkesskickliga lärare med forskarbakgrund”.

Dessa nya karriärlärare ska fungera som draglok på skolorna. Syftet är att göra läraryrket mer attraktivt och säkra en god skolundervisning.

Lockbetet är högre löner. Bidragen på 42 500 kronor per halvår för en förstelärare och 85 000 kronor för särskilt yrkesskickliga lärare innebär att staten står för en lönehöjning på 5 000 kronor respektive 10 000 kronor per månad för lärare inom de två kategorierna.

Karriärlärare kan få 10 000 mer

Skolan. Rejäla löneökningar väntar de lärare som utnämns till förstelärare eller särskilt yrkesskickliga. Kommuner och friskolor har anmält närmare 4 000 lärare till Skolverket för att de ska få 5 000 eller 10 000 kronor mer i månaden.

kolhuvudmännen har 91 procent sökt men bara 37 procent av de enskilda. Det gör Eva-Lis Sirén upprörd.

– Friskolorna tar inte karriärreformen på allvar. Här måste det till en skärpning, säger hon.

Men Skolverkets projektchef Peter Östlund är nöjd.

– Vi är glatt överraskade över att så många har sökt med tanke på den osedvanligt korta ansökningstiden på mindre än en månad, säger han.

Fakta: Lärare i karriären

Karriärreformen bland lärarna träder i kraft den 1 juli. Den gäller alla skolformer utom förskolor.

Skolorna får två nya så kallade karriärtjänster: förstelärare och särskilt yrkesskickliga lärare med forskarbakgrund (lektorer).

Statsbidrag finansierar lönehöjningar för förstelärare på 5 000 kronor och för lektorer 10 000 kronor per månad.

Årets statsanslag på 187 miljoner kronor räcker till 4 165 förstelärare under ett halvår. 2014 anslås 468 miljoner till 5 320 förstelärare.