Regeringens åtgärder mot arbetslösheten har haft liten effekt. Jobbpolitiken har misslyckats, skrev Sekos ordförande Janne Rudén i Arbetet nummer 1. Tvärtom, svarar Elisa­beth Svantesson, ordförande (M) i riksdagens arbetsmarknadsutskott: Fler har kommit i arbete.

Trots den värsta lågkonjunkturen sedan depressionen är det i dag 200 000 fler människor i arbete än år 2006. Detta att jämföra med hur det såg ut under de första åren av 90-talskrisen då vi tappade en halv miljon i sysselsättning. Medan andra länder i Europa nu höjer skatter och skär i välfärden kan alliansregeringen göra det motsatta: lägga fram en offensiv tillväxtbudget för fler jobb.

Det finns dock mycket kvar att göra, särskilt eftersom unga och utrikes födda har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden. I detta ligger en jätteutmaning för både politik och arbetsmarknadens parter. Att exempelvis underlätta för unga att få sitt första jobb är centralt, och därför är jobbpakten viktig. Däremot har jag svårt att se hur det blir fler ungdomsjobb om vi fördubblar arbetsgivaravgifterna för unga, som Sekos ordförande vill. Vi måste i stället fortsätta att göra det mindre kostsamt att ha människor med svag förankring på arbetsmarknaden anställda, inte tvärtom.

De jobbskatteavdrag som Alliansregeringen genomfört har varit absolut nödvändiga för att göra det mer lönsamt att arbeta. Oberoende experter är överens om att jobbskatteavdragen har haft tydliga jobbskapande effekter. För i princip alla heltidsarbetande har jobbskatteavdraget inneburit att lönen efter skatt ökat med minst 1 000 kronor i månaden. När Rudén vill få det att framstå som att det främst är höginkomsttagare som tjänat på avdragen är det i själva verket breda löntagargrupper som exempelvis sjuksköter­skor och brevbärare som har fått motsvarande en månadslön extra per år i plånboken. Ambitionen är fortsatt ett femte jobbskatteavdrag.

I en långdragen lågkonjunktur är det tyvärr de långtidsarbetslösa som drabbas hårdast – de upplever att de får än svårare att konkurrera om jobben. Följden har blivit att antalet i sysselsättningsfasen ökat. Regeringen har vidtagit åtgärder med fler möjligheter till arbetsmarknadsutbildningar, mer resurser till handledning och ett utökat anställningsstöd för att göra sysselsättningsfasen till en mer effektiv åtgärd. Och 88 procent säger att de är nöjda med sin sysselsättningsplats. Att lösa långtidsarbetslösheten är en tuff utmaning och vi har mycket kvar att göra. Men vad är Rudéns alternativ? Efter åratal av arbetslöshet tror jag att det är bättre att man vistas i arbetsplatsmiljö med meningsfulla uppgifter under jobbsökandet än att sitta hemma i passivitet.

Vi kommer att fortsätta bekämpa utanförskap. Det gör vi genom att rusta dem som är arbetslösa, och sänka trösklar in på arbetsmarknaden. Det kan vi göra på grund av en välskött ekonomi. Sverige står sig väl i krisen.

Elisabeth ­Svantesson
moderat ­ordförande i riksdagens arbetsmarknadsutskott