Lönearbetarna gick på 1970-talet från att betraktas som produktionsfaktorer till att bli människor. Tack vare Olof Palme, argumenterar debattören.

Foto: Jack Mikrut

Lönearbetarna gick på 1970-talet från att betraktas som produktionsfaktorer till att bli människor. Tack vare Olof Palme, argumenterar debattören.

 

Det finns ett stort svart hål, som ingen kritiker noterat, i Nycander/Lindströms kritikerhyllade film ”Palme”. Det största som genomfördes under Olof Palmes tid som statsminister saknas i filmen; det tidiga 1970-talets arbetsrättsreformer som juridiskt förvandlade lönearbetarna från produktionsfaktorer till människor.

Sannerligen ett tidens tecken! I dag, när hela den nya rättsordning som då etablerades på svensk arbetsmarknad håller på att erodera och rivas upp. Kanske har filmarna sparat det bästa till sist, till den längre version som ska visas i julhelgen? Vi får väl se!

Även i böckerna om Olof Palme är arbetsrätten undanskymd eller nedvärderad.

Ingvar Carlsson i Ur skuggan av Olof Palme: ”Ingen stor politisk fråga gick honom förbi under åren 1953 till 1986: det studiesociala systemet, svenskt atomvapen, kärnkraften, ATP, neutralitetspolitiken, skatter, löntagarfonder, ubåtar, biståndet till fattiga länder, kampen mot apartheid och mycket, mycket annat”. Arbetsrätten får sökas i formuleringen ”mycket, mycket annat …”

”Idag är det kanske få som skulle hävda att Medbestämmandelagen på allvar rubbade maktrelationerna på arbetsmarknaden”. (Professor Kjell Östberg i del två av Palme-biografin När vinden vände.)

Den nya arbetsrätten ”rubbade den historiskt känsliga balansen mellan arbete och kapital”. (En bekymrad Henrik Berggren i Underbara dagar framför oss.)

Trots Olof Palmes starka engagemang, blev ”arbetets frigörelse aldrig något viktigt tema under socialdemokratins århundrade”. (Göran Greider, Ingen kommer undan Olof Palme.)

Just nu sätter arbetsgivarnas organisation Teknikföretagen in en häftig attack mot las, den lag som säger att arbetsgivarna inte utan sakliga motiv får avskeda anställda. Hur rätten att godtyckligt avskeda anställda kan bidra till att skapa flera jobb på svensk arbetsmarknad, som de hävdar, är svårt att förstå.

Kanske Kjell-Olof Feldt begriper det? I filmen ”Palme” får han meddela, lite von oben, att Olof Palme hade en romantiserad syn på kroppsarbetare.

Ja, ja, kanske bör de åter reduceras till produktionsfaktorer?

Bror Perjus