Samtidigt som LO ska utreda en icke-vinst-princip inom skola, vård och omsorg startar näringslivets organisationer ett stort program för valfrihet och kvalitet inom välfärden.

Svenskt Näringsliv, Almega, Vårdföretagarna och Friskolornas riksförbund har gått samman kring programmet, som bär namnet Framtidens vård-skola-omsorg.

Programmet ska pågå i två år, men frågan om hur kvaliteten ska säkras får förtur. En särskilt expertgrupp, ledd av Scanias koncernchef Leif Östling, ska lämna en slutrapport om detta den 1 februari 2013.

– Vi ska bland annat undersöka vad vård, skola, äldreomsorg och barnomsorg kan lära av industrins kvalitetsarbete, säger Anders Morin, ansvarig för välfärdspolitik vid Svenskt Näringsliv.

– I dag saknas relevanta kvalitetsmått för att utvärdera välfärdstjänster. Sådana behöver utvecklas, både för att mäta faktiska resultat och hur nöjda patienter, elever och andra berörda är.

En annan del av projektet handlar om konsumentens ställning inom välfärden. Näringslivets organisationer är medvetna om att konsumenterna är i underläge, inte minst kunskapsmässigt, i förhållande till den valda skolan, vårdcentralen eller äldreboendet.

– Dels behövs bättre information för att konsumenten ska kunna göra informerade val, säger Anders Morin. Dels måste konsumentlagstiftningen förändras. Den som är missnöjd med en vara har ett starkt skydd av lagen, men den som inte fått utlovade välfärdstjänster har små möjligheter.

Stig Orustfjord, före detta överdirektör vid Försäkringskassan, leder det kansli som ska hålla samman programmet. Han lägger till ännu en uppgift: att främja ny teknik och nya arbetsmetoder.

– Inom äldreomsorgen har två innovationer varit revolutionerande: rollatorn och trygghetslarmet. Men de har snart 40 år på nacken.

Svenskt Näringsliv är övertygat om att utvecklingen gynnas av att privata företag finns med inom vården, skolan och omsorgen. De missförhållanden som har uppdagats vid en rad privata vårdföretag och friskolor ändrar inte den uppfattningen.

– Kvalitetsbrister finns i både privat och offentlig verksamhet, säger Anders Morin, som pekar på att Socialstyrelsens utvärdering av äldreboenden i kommunal och privat regi inte fann några systematiska kvalitetsskillnader beroende på driftsform.

Medan LO är kritiskt till vinstsyftande företag inom skola, vård och omsorg och ser vinstintresset som en del av problemet är utgångspunkten för näringslivets välfärdsprogram den motsatta.

– Det är viktigt att företagen kan dela ut vinst, säger Anders Morin. Utan den möjligheten får vi mycket färre utförare inom välfärden. Då minskar konkurrensen och drivkrafterna för att förbättra verksamheten. Vi hoppas att LO:s utredning funderar noga på konsekvenserna, och inte fastnar för ett vinstförbud.

Näringslivets organisationer startar programmet av flera skäl. Välfärden är en framtidsmarknad för medlemsföretagen, konstaterar Stig Orustfjord. Men Svenskt Näringsliv har också mer generella motiv:

– Växande företag förutsätter bra trygghetssystem, liksom bra utbildning, sjukvård och barnomsorg. Det räcker att se på Tyskland för att inse det. Där lämnar hälften av kvinnorna lämnar arbetsmarknaden när de får barn, eftersom det knappast finns någon barnomsorg.

– Och när USA och Kanada konkurrerar om de bästa indiska IT-ingenjörerna har Kanada ett övertag genom sin sjukvård och sitt utbildningsväsende. Fungerande trygghetssystem är en konkurrensfördel.