Jobbfabrikens vd Ivan Daza fortsätter tjäna bra på att sysselsätta arbetslösa, men han svarar inte när Arbetet försöker kontakta honom. Bilden togs vid ett tidigare tillfälle.

Foto: Erja Lempinen

Jobbfabrikens vd Ivan Daza fortsätter tjäna bra på att sysselsätta arbetslösa, men han svarar inte när Arbetet försöker kontakta honom. Bilden togs vid ett tidigare tillfälle.

 

Statliga bidrag gör det lönsamt att driva företag i fas 3-branschen. Jobbfabrikens två aktieägare kunde tillsammans kvittera ut fyra miljoner kronor i utdelning för 2011.

Det är 40 gånger mer än aktiekapitalet på 10 000 kronor.

”Jobbfabriken bedrivs inom Blatteförmedlingen AB som i enlighet med aktiebolagslagen bedrivs med ett vinstintresse. Kvalitén i verksamheten är mycket viktig för bolaget och vinstintresset leder inte till att det tummas på kvalitén”, står det i årsredovisningen för 2011.

I juni förra året tog riksdagen beslutet att stoppa fas 3-placeringar. Av detta syns inte ett spår. Jobbfab­riken ökade omsättningen från 32,5 miljoner 2010 till 38 miljoner 2011. Vinsten före skatt ökade från 3,9 till 6 miljoner kronor. Antalet årsanställda ökade från 29 till 40.

Samtidigt minskade den genomsnittliga statliga ersättningen till fas 3-deltagarna från 9 600 till 9 200 kronor i månaden mellan de två åren. En förklaring är att fler inte får någon ersättning alls. Antalet har ökat till 2 243 personer i hela landet i april i år. De får ansöka om socialbidrag.

622 fas 3-deltagare var placerade på Jobbfabriken under förra året. Företaget får ett statligt anordnarbidrag på 225 kronor per person och dag.

Det blir runt 35 miljoner kronor om året. De statliga bidragen utgjorde 95 procent av intäkterna 2010. Av allt att döma utifrån företagets årsredovisning var siffran ungefär densamma under förra året.

Var sjätte krona från staten blev till vinst. Av vinsten på sex miljoner går två miljoner bort i skatt. Resten delas ut till aktieägarna. Företagets vd Ivan Daza, som äger 75 procent av aktierna genom ett annat bolag, kunde därmed kvittera ut tre miljoner kronor.

År 2010 tog han ut 2,5 miljoner kronor i lön och satte av 3,4 miljoner till sin pension. Nästa års siffror framgår inte av årsredovisningen.

Orsaken är att regeringen har ändrat redovisningsreglerna för att förenkla för småföretag. Från och med förra året behöver företag med mindre än 50 anställda och 80 miljoner i bruttoomsättning inte redovisa lön och ersättningar till vd och styrelseledamöter.

Men av den totala lönesumman att döma har Ivan Daza sänkt sin lön rejält och inte satt av särskilt mycket, om ens något, till sin pension. Totalt satte företaget av knappt två miljoner kronor till 40 anställdas pensioner.

I stället för lön har han tagit ut utdelning på aktierna. Därmed sänker han sin skatt, eftersom skatten på kapitalinkomster är 30 procent.

Jobbfabriken finns i en framtidsbransch. Antalet långtidsarbetslösa slår nya rekord. På fem år har antalet människor som gått utan jobb i minst två år nästan tredubblats – från 25 000 till 70 000 i april i år.

Framtiden för Jobbfabrikens aktieägare verkar ljus. Under våren fortsatte verksamheten på samma sätt som förra året, enligt årsredovisningen.

Där framgår att namnet Jobbfabriken är missvisande. Det är inte fråga om jobb eller fabriker – utan om skapade verksamheter för att sysselsätta folk i fas 3. Livsboken är den mest kända sysslan. Det går ut på att intervjua en äldre människa som berättar om sitt liv.

Det enda orosmolnet för företagets aktieägare är politiska beslut.

Jobbfabriken finns i Stockholm, Göteborg, Malmö, Norrköping och Helsingborg, i lokaler med billiga hyror. De flesta anställda har nystartsjobb. Det innebär att staten subventionerar lönerna.

För deltagarna är en väg från fas 3 till jobb att bli anställda som handledare på Jobbfabriken.

17 procent av dem, 106 personer, gick från Jobbfabriken till jobb eller studier under förra året. Av dem gick 85 personer till jobb. Det framgår inte om det är jobb med eller utan stöd.

Företagets vd Ivan Daza svarar inte i telefon, på sms eller e-post när Arbetet söker honom. Den andra delägaren Sunbeam Lilja ”tackar vänligt men bestämt nej till att citeras”.

Fakta

Mest vaktmästarjobb och administration

• Plats i jobb- och utvecklingsgarantin får den som varit arbetslös så länge att a-kassa inte längre betalas ut, efter 300 dagar.

• I jobb- och utvecklingsgarantins fas 3 placeras en arbets­lös hos ett företag, en kommun eller en organisation. Arbetsgivaren betalar ingen lön, arbetsgivaravgift eller försäkring­. I stället får arbetsgivaren 225 kronor per person och anvisningsdag. Medarbetaren lever på aktivitetsstöd eller socialbidrag.

• 30 620 personer var inskrivna i fas 3 i april. Enligt Arbetsför­med­ling­ens senaste prognos ska antalet öka till ungefär 37 000 i början av 2015.

• Hela jobb- och utvecklingsgarantin kostade åtta miljarder kronor 2011. Bidraget till fas 3-anordnare kostade runt 1,5 miljarder kronor.

• 41 procent av fas 3-platserna finns i stif­telser och ideella föreningar, 24 procent hos kommuner och 17 procent hos enskilda företag, enligt den senaste siffran (juni 2011).

• Fyra privata företag tar emot fler än 100 fas 3-deltagare. Vilka de fyra är håller Arbetsförmedlingen hemligt. Med all sannolikhet är Jobbfabriken störst.

• Bland samtliga fas 3-deltagare domine­rar fyra sysslor: vakt­mäs­te­ri, administration, jobb i butik och jobb i vård, skola och omsorg.