Plåtarbetsgivarna varslar om lockout för nästan 900 på 111 företag. Det är ett svar på Byggnads tre varsel som sammanlagt omfattar 2 400 plåtslagare, vvs- och kylmontörer.

– Vi tycker situationen är allvarlig redan med den pågående strejken och Byggnads har lagt ytterligare varsel som ännu inte trätt i kraft. Och vi beklagar att vi måste ta till den här åtgärden för att medlemsföretag inte ska tappa konkurrenskraft, säger Henrik Boman, chefsjurist och förhandlingschef hos Plåtslageriernas riksförbunden.

Det är en selektiv lockout – till skillnad från en total lockout. Tanken bakom varslet om lockout är att sätta stopp för alla plåtföretags arbete på de orter där det redan är strejk eller är varslat om strejk. Så gör arbetsgivarna för att inget företag ska få konkurrensfördelar av konflikten.

Henrik Boman säger att arbetsgivarna tvingas ta till motåtgärder för att Byggnads står fast vid sitt krav på mer arbetstidsförkortning och högre lärlingslöner. Arbetsgivarna vill egentligen minska ner på arbetstidsförkortningen. PLR:s förhandlingschef säger också att Byggnads utsatt en del plåtföretag för föreningsrättskränkning genom att sätta igång strejk på företag där arbetsgivarna har sina förtroendevalda.

Byggnads svarar på varslet i ett pressmeddelande. I det säger avtalssekreterare Torbjörn Johansson att det är en omfattande lockout och en upptrappning av konflikten.

– Kostanden för det produktionsbortfall  som lockouten innebär överstiger vida kostanden för Byggnads krav på 7 timmars arbetsförkortning per år. Och det skulle dessutom tas av löneutrymmet, säger Torbjörn Johansson i samma pressmeddelande.

Det håller inte arbetsgivarnas Henrik Boman med om. Han säger att arbetstidsförkortningen som facket krävt är långsiktigt mycket dyrare.