»Inga argument biter på arbetsgivaren«

Johan Järvklo, IF Metall på Scania, önskar sig ett starkare fack för att få igenom lönelyft.

De lokala förhandlingarna på Scania i Södertälje gav inget extra. Det betyder att lönen höjs med 719 kronor – och den genomsnittliga metall­arbetaren tjänar 24 704 kronor i månaden.

– Företaget förklarade att det inte tänkte betala en krona mer än det centrala avtalet eftersom det inte behöver betala mer för att få folk att jobba på Scania, säger Johan Järvklo, ordförande för IF Metalls verkstadsklubb.

IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä har känslan av att det ser likadant ut på många företag. Det är svårare än vanligt att få ut något utöver det centrala avtalet.

Johan Järvklo tycker att företagets argument är ett lågvattenmärke. Klubbens problem är, enligt klubb­ordföranden, att man saknar den kollektiva styrkan för att få igenom större lönepåslag. Alltför många är nöjda med löneökningen, eller så tror de att det är omöjligt att påverka företaget.

– Det finns inga argument som biter på företaget. Vi behöver helt enkelt bli starkare.

Samtidigt säger han att det är mycket viktigt att veta vad andra tjänar – i regionen och på liknande företag. Ur sådan information är det möjligt att skapa en slags normering. Johan Järvklo säger att IF Metall har bra sådan statistik, och kommenterar samtidigt Arbetets lönekarta:

– Det finns alltid ett stort värde med en öppen lönekartläggning. Allt som är hemligt är bara till för att finta bort oss. För individen är det bra att veta hur han eller hon ligger i förhållande till andra.

Stefan Leiding i klubbstyrelsen på Scania är aktiv även i fackets avdelning. Han tycker att en lönekarta är bra och tror att anställda på mindre arbetsplatser har mest nytta av den. På större metallarbets­platser har klubben redan så bra koll, säger han.

Bland tjänstemän är lönerna i större utsträckning hemliga än bland arbetare.

– Det är alltid bra att kunna jämföra löner och kunna finna belägg för hur det verkligen ser ut, säger Jonas Gårdman i Unionens styrelse på Scania.

Samtidigt pekar han på att det är svårt att jämföra tjänstemannalöner, eftersom jobben är så olika. På utvecklingsavdelningen där han jobbar skiljer det runt 10 000 kronor i månaden mellan högst och lägst betald. Därför tror han att det är mer rättvisande att ange lönen för ett tjänstemannajobb som ett lönespann.