Skillnaderna mellan mäns och kvinnors språk är större i allianspartierna än bland rödgröna politiker, visar en unik studie vid Uppsala universitet.

Datorlingvisten Mats Dahllöf har undersökt skillnaden mellan manliga och kvinnliga talares ordval i riksdagen.

Hans undersökning visar att det finns tydliga skillnader i ord- och ämnesval mellan manliga och kvinnliga politiker i alla partier. Men skillnaderna är större bland allianspolitiker jämfört med de rödgröna. De språkliga skillnaderna mellan kvinnor och män är också större bland de äldre politikerna.

– En möjlig tolkning är att yngre liksom vänsterinriktade riksdagsledamöter är mer språkligt och kommunikativt jämställda än sina kollegor av respektive motsatt kategori, säger Mats Dahllöf.

De språkliga skillnaderna beror både på ordval och på ämnesval. Exempelvis är orden ”kvinnor”, ”barn” och ”män” överrepresenterade bland kvinnliga politiker, medan ”möjligen” är ett ord som är vanligare när män talar.

En klassificering av samtliga 2,4 miljoner ord som användes av 140 riksdagsledamöter och ministrar i riksdagen mellan 2003 och 2010 visar att det är enklare att skilja vänster- och högerpolitiker från varandra, än att skilja kvinnor och män, eller äldre och yngre.

Användningen av verb verkar däremot påverkas mer av politikernas kön än av deras blocktillhörighet.

– ”Behöva” och ”handla” verkar vara typiskt kvinnliga verb, medan män säger oftare ”notera” eller inleder en mening med ”låt oss…”, säger Mats Dahllöf.