Hon har haft en dålig löneutveckling i 22 år, men lönen kom alltid i andra hand. Att hjälpa spädbarn och deras föräldrar var mycket viktigare. I alla fall fram till nyligen, då behandlingshemmet fick sin första manliga sekreterare.

När den ende mannen bland de 14 behandlingssekreterarna fick den högsta lönen började hon tänka om.

– Kan man betala 26 000 kronor i månadslön till en man med så lite erfarenhet borde man också kunna betala samma lön till kvinnor med betydligt längre erfarenhet.

Frågan är känslig, därför vill hon inte träda fram med namn. Att sätta igång en rättslig process mot arbetsgivaren om lönediskriminering är ingenting man gör i första taget om man vill vara kvar på arbetsplatsen. Och det var inte heller hennes avsikt till en början. Hon vände sig till Diskrimineringsombudsmannen (DO) enbart för att få klarhet i vad som gäller enligt lagen.

DO tyckte dock att den stora skillnaden på 3 100 kronor mellan hennes och den nyanställde mannens lön saknade saklig grund och därmed stred mot diskrimineringsförbudet. Men eftersom hon var medlem i Vision fick facket ta över. Och när centrala tvisteförhandlingar inte gav något resultat stämde Vision arbetsgivaren, kommunägda Gryning Vård AB, i Arbetsdomstolen förra veckan.

De andra sekreterarna har ännu lägre löner, men ingen har vågat eller velat ta strid med arbetsgivaren. Däremot hoppas alla på ett positivt beslut från domstolen.

– Jag har hela personalens stöd, annars hade det varit svårt att jobba kvar.

Hon försöker förhålla sig så professionellt som möjligt till konflikten och tycker också att hennes chef försöker göra det. Hon tycker inte heller att det är något fel med den manliga kollegans lön.

– Han är absolut värd den lön han har, problemet är våra löner.

– Vi ska inte ha mindre för att vi är kvinnor eller för att vi jobbar inom ett kvinnodominerat yrke.

Bolagets personalchef Barbro Larsson vill inte uttala sig om tvisten och hänvisar till vd Östen Carlson, som inte svarar i sin telefon. Men i tvisteförhandlingarna med facket uppgav arbetsgivaren att man har velat anställa en man och därför varit beredd att betala en högre lön.

Facket kräver att kvinnan ska få retroaktiv lönehöjning motsvarande mannens lön, samt ett skadestånd på 125 000 kronor för lönediskriminering.

Både kvinnan och mannen är utbildade socionomer och har identiska arbetsbeskrivningar. De är anställda som behandlingssekreterare på Birkahemmet i Göteborg, ett behandlings- och utredningshem för spädbarn mellan 0 och 3 år samt deras föräldrar.

Sedan barnmorskemålet 2001 har Arbetsdomstolen inte haft något mål om lönediskriminering som gått till huvudförhandling eller dom.