Ulf Anders Andersson fick 8 000 norska kronor i böter för att han körde ett långtradarsläp med dåliga bromsar. Men polisen sänkte böterna till hälften, eftersom han är en fattig svensk.

Nu blir ”fattigrabatten” en fråga för norska stortinget. Norska Transport, Lastbilsägareförbundet och Yrkestrafikförbundet rasar.

– Det är jättebra att det blir debatt, även om man kanske kan tycka att det har blivit en höna av en fjäder, säger Ulf Anders Andersson.

Han har blivit rikskänd i Norge. Norges största tidning VG ägnade nästan hela förstasidan i går, söndag, åt hans bötesrabatt.

När LO-Tidningen ringer upp honom sitter han i lastbilen fyra mil söder om Svinesundsbron på väg till ännu en arbetsvecka i Norge.

Sedan fem år tillbaka är han anställd på ett norskt åkeri utanför Kongsberg väster om Oslo. Han har norsk lön – ”10 000 netto mer i plånboken varje månad”. Ändå fick han fattigrabatt som lågavlönad svensk.

Polisen i Larvik i södra Norge har beslutet ”att halvera boten med hänsyn till din inkomstnivå”, som det står i ett brev till Ulf Anders Andersson.

Han tackar för rabatten.

– Samtidigt är det litet skrattretande. Och frågan är hur det känns för mina norska kolleger. Jag får mer över på lönen än norrmännen eftersom jag lever och bor i Sverige.

Egentligen vill han sätta ljuset på låglönekonkurrensen i åkeribranschen. Seriösa åkerier i både Sverige och Norge slås ut av konkurrenter som hyr in chaufförer av bemanningsföretag i till exempel Rumänien och Bulgarien.

Om en fattig svensk får sina böter halverade – hur mycket rabatt får då östeuropeisk chaufför med långt sämre lön? Det är den frågan han vill uppmärksamma.

Det har han lyckats med. Hans fattigrabatt blir en fråga både för stortinget och regeringen. Debatten är i full gång.

Lars M Johnsen är vice ordförande i norska Transport. Han säger till tidningen VG:s nätupplaga att det finns ett stort missnöje bland norska chaufförer med vad de uppfattar som olika behandling av dem och chaufförer från andra länder.

– Om utländska chaufförer dessutom får reducerade straff och avgifter förstärks möjligheterna till social dumpning, säger Lars M Johnsen.