Enligt Lars Calmfors, professor i Internationell ekonomi vid Stockholms universitet, skulle Greklands ekonomi må bäst av att landet lämnar euron. För det andra euroländerna skulle dock ett sådant beslut vara katastrofalt.

Orsaken är att banker som lånar ut pengar skulle misstänka att andra krisländer också skulle lämna valutaunionen. Därmed skulle deras räntor höjas och de ekonomiska problemen förvärras.

Lars Calmfors var en av flera ekonomer som i dag, torsdag, deltog i ett seminarium om krisen i eurozonen, arrangerat av riksdagens finansutskott och forskningsinstitutet Sieps.

Oavsett om Grekland stannar kvar i eurozonen eller inte vill han se en nedskrivning av den grekiska statsskulden för att lindra den europeiska krisen.

– Det behövs en rejäl skuldnedskrivning, minst 50 procent, sa han.

En skuldavskrivning måste, enligt honom, följas upp av ett stöd till banker som lånat ut pengar. Det är främst franska och tyska banker som lånat till Grekland och de andra nu tungt krisdrabbade länderna.

För Grekland blir en skuldavskrivning nödvändig eftersom landet inte bedöms klara av att betala av sin skuld som uppgår till nästan 160 procent av BNP. Andra länder som också räknas ha svårt att betala sina skulder är Portugal och Italien. För Irland och Spanien ser prognosen dock något bättre ut.

Den ekonomiska krisen i Europa började 2008 som en effekt av krisande amerikanska banker och finansinstitut.

Deras problem satte sina spår på den europeiska finansmarknaden. Därefter kom krisen till tillverkningsindustrier och den offentliga sektorn.

I dag under seminariet varnade flera av ekonomerna för att en ny bankkris kan vara på väg.

Samtidigt har EU:s politiker svårt att komma överens om hur en sådan ska tacklas.

– Det finns inga riktigt bra lösningar, sa Lars Calmfors.

Det politiska motståndet mot att ge stöd till Grekland och de andra krisländerna är stort. Men ett uteblivit stöd har också ett pris eftersom Grekland troligen inte klarar av att betala sina skulder.

Ett problem är hur stödet ska utformas. Ifall den Europeiska centralbanken (ECB) griper in så bryter det med EU:s fördrag som säger att ECB inte får låna till EU-organ, regeringar eller offentliga myndigheter.

– Det blir också ett demokratiskt problem ifall tjänstemän på ECB ska besluta om skattebetalarnas pengar, sa Lars Calmfors.

Att använda sig av EU:s nödfond EFSF, är en möjlighet men det kräver att regeringarna i EU-länderna är överens om att låna ut pengar.

De olika länderna gör olika bedömningar om vad som orsakat krisen och hur den ska bemötas.

– En tysk ekonom tänker inte som en grekisk ekonom, sa Lars Jonung, ordförande i finanspolitiska rådet.

Den tyska ekonomen tycker att grekerna har lånat pengar och slösat upp dem. En grekisk ekonom tycker att tyskarna har sparat för mycket och därmed hållit den ekonomiska tillväxten nere.

– En svensk ekonom skulle nog säga att krisen är bägges fel, sa han.