Bild:

Slaktare och styckare sliter hårt. 2005–2010 var arbets­olyckor nästan fem gånger så vanliga och arbetssjukdomar tre gånger så vanliga inom köttindustrin jämfört med samtliga branscher.

Arbetsmiljöverket har därför bevakat branschen noga och satt en gräns för ensidigt upprepat arbete vid högst sex timmar per dag.

Men verkets kampanj har inte fått genomslag. Särskilt vid de större företagen har utvecklingen tvärtom gått mot mer linjeproduktion.

Företagen skyller på konkurren­sen. Sedan Sverige gick med i EU 1995 råder fri konkurrens mellan köttproducenterna. I dag är över hälften av det nötkött som äts i Sverige utländskt, och drygt en tredjedel av fläsket.

De svenska företagen anser att de tävlar på hårdare villkor. Reglerna för djurskydd är visserligen harmo­niserade, men Sverige utnyttjar möjligheten till hårdare djurskyddsbestämmelser. Det gäller främst i uppfödningen, men också i slakt och styckning. I Sverige får djuren transporteras i högst åtta timmar, mot tolv i resten av EU. Svenska slakteriföretag betalar sina veterinärkontroller själva, vilket inte alla utländska konkurrenter gör. Och sextimmarsregeln saknar motsvarighet i andra länder.

2010 slaktades strax under tre miljoner grisar och en halv miljon kor och kalvar i Sverige. Svenskarna äter allt mer kött, framför allt nötkött, där Sverige ligger i topp i Europa vid sidan av Italien och Danmark. Fläskkonsumtionen ligger på EU-genomsnittet.

Vid Scan i Kristianstad arbetar nära 800 personer, varav 725 i ­produktionen. Normal lön för en slaktare är 155 kronor i timmen, vilket ger 27 000 i månaden.

Källor: Kött- och charkföretagen, Arbetsmiljöverket, Scan