Få döms för dödsolyckor

Lotten Loberg visar Mats Palm detaljer från dödsolyckan i Åhus hamn, som prövades av Högsta domstolen 2007 och kom att bli vägledande för bedömningen  av allvarliga arbetsmiljöbrott.

Drygt 55 människor om året dör varje år på jobbet – utan att någon ställs till svars. Enligt landets ledande åklagare på arbetsmiljöbrott skulle fler dömas om det fanns specialiserade poliser.

– Det stora problemet är att det varierar väldigt över landet hur pass fredad en polis är att syssla med detta. Hade polisen sett till att det fanns tillräckliga resurser skulle antalet lagföringar och utredningar öka väsentligt.

Det säger chefsåklagare Mats Palm på Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål (Rema) som bildades 2009. I dag finns det 21 specialåklagare utplacerade på sex orter för att enbart ägna sig åt de snåriga fallen.

Och statistiken har bättrats under de här åren. Lagföringarna, när åklagare åtalar eller skriver ut företagsbot, fördubblades till en början och ökar för varje år.

Samtidigt: Förra året ledde 10 dödsolyckor på jobbet till åtal eller företagsbot.

Och i snitt dör 65 människor på jobbet varje år. Skulle man jämföra med mord och dråp så sker i snitt 100 sådana om året. Och 165 ledde förra året till domslut. (Att domsluten är fler än antalet mord per år beror på att det ofta tar flera år från brott till dom).

– Det är olyckligt att man prioriterar uppsåtligt dödande högre än dödsfall på en arbetsplats. Man kan fråga sig om ett dödsfall är mer värt än ett annat, säger Lotten Loberg, åklagare på Rema i Malmö.

Jämför man med Remas andra verksamhetsområde – miljöbrott – lagfördes dubbelt så stor andel förra året jämfört med arbetsmiljöbrotten. För miljöbrott har landets polismyndigheter valt att freda 70 polisutredare runtom i landet.

I praktiken kan även arbetsmiljöbrott hamna på deras bord. Men hur, och om, är upp till varje polismyndighet som till skillnad från de centralt styrda åklagarna är helt fristående.

– Det görs olika bedömningar i 21olika polismyndigheter. I Västra Götaland har man ett bra engagemang och struktur kring arbetsmiljöbrott. Medan man i en del andra myndigheter har mindre av det, säger Henrik Forssblad på Rikspolisstyrelsen.

Var det inte fungerar vill han inte säga. Rikspolisstyrelsen har inte mandat att lägga sig i hur de enskilda polismyndigheterna fördelar sina resurser.

– Personligen tycker jag det är sorgligt. I synnerhet på områden som arbetsmiljöbrott, som kräver specialkunskap och erfarenhet. Att det finns få utredare skapar ett skört system.

Mats Palm har uppdraget att åka runt till landets polismyndigheter och ”be om” fredade resurser.

– Ibland anser de att de har någon över, men så ebbar det ut och problemet är tillbaka. Eller så rekryterar man någon från ett annat län, som då försvinner därifrån. Det är en komplex bild som flyttar sig över landet.

– Det är lätt för åklagare att skylla på polisen, men det leder sällan framåt. Sammanhangen bakom de allvarliga arbetsmiljöbrotten borde analyseras mer. Som vilka typer av företag, både företagsformer och branscher, som återkommer och om det finns koppling till annan kriminalitet, anser Henrik Forssblad.

Men Mats Palm är övertygad om att mer resurser till fredade poliser, och att de får arbeta under en nationell enhet, skulle leda till fler – och bättre – utredningar.

– Svårare kroppsskador och till och med dödsfall borde vara högt prioriterat av polis och åklagare. Du ska inte behöva gå till jobbet och riskera att skadas, eller till om med dö. Klart det måste tas på största allvar.