Nu börjas det. Nacka kommun, alltid en pålitlig nyliberal förtrupp, tänker sluta driva bibliotek och istället lägga ut dem på upphandling. De har redan ett privatdrivet bibliotek i Dieselverkstan, om man nu kan kalla ett ställe där böckerna spelar en så marginell roll för ett bibliotek.

Men om de nu går iland med det här, vad innebär det?

På kort sikt att man ger upp de kulturpolitiska ambitionerna och ser mediautlåning som en medborgarservice, som inte bygger på innehåll utan på besökssiffror. Helt enkelt därför att man frånhänt sig möjligheten att vilja nånting med kulturen.

På medellång sikt (ett par år) en utslätning av innehållet till att passa den efterfrågan som dikteras av kommersialismen.

På lite längre sikt – och om utförsäljningen sprider sig över landet – att mediautlåningen övertas av ett fåtal bolag, förmodligen nära förknippade med mediejättarna. Kanske att några käcka bibliotekarier startar eget; men i det långa loppet har de ingenting att sätta emot: det väntar nerskärningar, upphandlingar med överklaganden och tillfälliga ekonomiska kriser – och sannolikheten för att kunna hålla stånd är minimal.

Jag har väntat på att detta skulle börja, och på ett sätt göra allting tydligare. Nämligen att mer än nånsin behövs nu biblioteken för bildningens skull: för den enskildes förkovran och växande som i sin tur kommer hela samhället till gagn. Bildning är det motgift vi behöver för att stå emot kommersialismen och inte bli klonade massvarelser. Och för att alls kunna diskutera hur samhället ska se ut.

Att lägga ut folkbiblioteken på besökssiffrestyrd entreprenad är således en kulturförstörelse i talibanklass, och det vi ska lära oss på nytt medan vi kämpar emot är bildningens roll som bastion mot barbariet.