Människors beteende har ändrats. Både hög- och lågavlönade konsumerar upplevelser och prylar för pengar de inte har. Men när skulderna sätts mot förmögenheterna ser skuldberget inte lika hotfullt ut.

– Lönen är redan slut när den kommer för allt fler svenskar, säger Jan Åkerlund som arbetar förebyggande hos Kronofogden.

Skuldberget har ökat med ungefär nio procent sedan samma period förra året visar SCB:s färska statistik. I juni i år hade svenskarna lån på banker och finansinstitut på sammanlagt 2.428 miljarder kronor.

Bostadslånen står för den största delen av skuldberget men konsumtionskrediterna ökar stadigt och har nått rekordnivån 155 miljarder kronor, 5 procents ökning jämfört med juni förra året men 40 procent mer än i mitten på 2000-talet.

LO:s chefsekonom Lena Westerlund betonar att skulder alltid måste sättas i relation till hushållens förmögenhet.

– Eftersom huspriserna inte fallit i Sverige på grund av en klok penningpolitik vilar hushållens ekonomi i det stora hela på en solid grund, säger Lena Westerlund.

Hon varnar emellertid för att Finansinspektionens nya bolånetak på 85 procent av en fastighets värde kan tvinga över allt fler på så kallade blancolån, lån utan säkerhet. LO  har kritiserat den nya begränsningsregeln hårt.

– Risken finns att den nya regeln inte skapar större finansiell stabilitet utan istället det motsatta. Allt fler kan tvingas över till dyrbara blancokrediter från finansinstitut som inte är banker när det ska köpa sin första bostad, säger Lena Westerlund.

Och människor tar allt större ekonomiska risker. Det har skett en stor förändring i människors beteende bara de senaste åren. Den 15 mars år 2006 var första gången en 18-åring kunde ta ett snabblån, så kallat SMS-lån.

– Vanliga säkerhetsspärrar som gällde förr när människor var tvungna att spara för att få ett lån har urholkats i dagens kreditsamhälle, säger Jan Åkerlund.

Förra året skickade Kronofogdemyndigheten ut 1,2 miljoner betalningsföreläggningar. Antalet ökar år från år.

– Vad vi kunnat se har det ingen betydelse om inkomsten är hög eller låg. Om marginalen är liten räcker det med en ökning av räntorna eller med sjukdom, arbetslöshet, skilsmässa för att ekonomin ska braka ihop och räkningar hamnar hos oss, säger Jan Åkerlund.