När krisen slog till 2008 minskade inkomstskillnaderna i Sverige. De som har högst inkomster fick se dem sjunka, eftersom kapitalvinsterna krympte.

Det visar LO:s senaste rapport om inkomstfördelning och inkomstförändringar i Sverige, som publiceras i dag, fredag.

Men de minskade inkomstskillnaderna 2008 överskuggas av den mer grundläggande, långsiktiga trend mot ökade inkomstklyftor som har pågått ända sedan början av 1980-talet. Och räknas kapitalinkomsterna bort, så växte inkomstskillnaderna även 2008.

Färden mot ökad ojämlikhet har gått särskilt fort under 2000-talet, enligt rapporten. Medan väletablerade grupper har ökat sina inkomster kraftigt har arbetslösa, sjuka och förtidspensionerade nästan inte alls fått del av inkomstökningen.

Sett över en lite längre period, 1991 – 2008, har arbetare och de flesta tjänstemän ökat sina inkomster med 32 procent, gruppen jordbrukare och företagare med 50 procent – men arbetslösa och sjuka med bara 13,7 procent. (Siffrorna avser disponibel inkomst, alltså såväl arbetsinkomster och kapitalinkomster som transfereringar, redovisade per konsumtionsenhet, det vill säga dividerade med antalet personer i hushållet.)

Kanske mest alarmerande i rapporten är avsnittet om vad anställningsform och arbetstid betyder för inkomsterna. Visstidsanställningarna har brett ut sig – och att vara anställd på en begränsad tid betyder lägre inkomst. Visstidsanställda män har en arbetsinkomst som är bara drygt 60 procent av de tillsvidareanställda männens. För visstidsanställda kvinnor är arbetsinkomsten drygt 70 procent av de tillsvidareanställda kvinnornas.

Hårdast slår de många visstidsanställningarna mot arbetarkvinnor. Bland dem är det bara varannan som har ett stadigt heltidsarbete under ett helt år.

Rapporten, som bygger på bearbetningar av SCB:s statistik, visar också hur viktigt välfärdsstaten är för att jämna ut inkomstskillnaderna. Välfärdssystemen minskar inkomstklyftorna mellan arbetare och tjänstemän, men ännu tydligare mellan män och kvinnor.

LO:s ordförande Wanja Lundby-Wedin säger i en kommentar att statistiken visar hur regeringens politik för att öka skillnaderna mellan dem som har jobb och dem som inte arbetar har slagit.

– 2008 genomförde regeringen det andra steget i jobbskatteavdraget. Priset för skattesänkningarna betalas av dem som drabbas av sjukdom eller arbetslöshet, säger LO-ordföranden.