– Ska facken ha en chans i framtiden måste de vara med och formulera en vision för det nya samhället som sträcker sig bortom industri­samhället, anser forskaren Gunnar Gillberg.
 

Individens eget ansvar över sin framtid ökar. Men när den kollektiva tryggheten försvinner blir klasstillhörighet och egna resurser allt viktigare för de ungas villkor och möjligheter.

Se arbetslösheten som en chans!

Du måste tänka rätt så löser det sig!

Känns orden igen?

Allt oftare läggs ansvaret för framgång och misslyckanden i den enskildes eget knä, något som kan slå hårt mot unga människor som är på väg in i yrkeslivet, enligt en doktorsavhandling av Gunnar Gillberg vid institutionen för arbetsvetenskap på Göteborgs universitet.

Den som har dåligt självförtroende eller svaga resurser kan inte längre lita på kollektivets styrka.

– I grunden handlar det om övergripande strukturella förändringar som hänger samman med globaliseringen. Arbetslivet förändras och traditionella yrkesidentiteter monteras ned. Men det handlar också om en medveten nyliberal politik som driver utvecklingen, säger Gunnar Gillberg.

– De unga tvingas in i individualiserade situationer där ansvar allt mer läggs över på den enskilde.

Ansvaret flyttas
Enligt Gunnar Gillberg handlar det inte om att samhällets struktur faller samman.

I stället är det nya strukturer som växer fram, som förflyttar ansvaret från kollektivet till individen.

– Det sägs ibland att strukturerna löses upp när samhället blir mer individualiserat. Klass anses inte längre spela någon roll och vi sägs nu leva i ett samhälle där alla har möjligheter. Men det tror jag inte alls på. Individualiseringen betyder nödvändigtvis ingen ökad frihet.

Det betyder bara att det skapas nya tvingande situationer.

– Det handlar inte om att ha val, unga vuxna har inga val i dag. De kan inte säga att ”nej, jag har ingen lust att haka på det här nya, jag skaffar mig ett fast jobb när jag är 20”. Det går inte.

Klassbegreppet viktigt
Även om individens valmöjligheter ökar står unga allt mer ensamma med sina val, något som slår väldigt ojämnt, enligt Gunnar Gillberg.

– Därför är det viktigt att prata om begreppet klass. Klass betyder mycket i dag, kanske mer än tidigare, fast på ett annat sätt.

– De som saknar resurser hemifrån, inte har rätt kontakter och inte befinner sig i en social miljö som öppnar dörrar, de får allt svårare i dagens samhälle.

– Och jag tror det finns risk för en ökad polarisering mellan dem som har resurser och kan hantera den nya situationen och dem som inte har det. Där visar sig klass på nytt.

Gunnar Gillberg anser att dörrarna måste hållas öppna för att de som har mindre resurser hemifrån ska få en andra chans.

Vi måste slå vakt om det stabiliserande välfärdssamhälle som vi trots allt har haft, anser han, och ser exempelvis nedskärningarna inom vuxenutbildningen som mycket allvarliga.

Nya rörelser
Han pekar också på nya rörelser som försöker skapa alternativa stabiliserande strukturer, som den alternativa globaliseringsrörelsen, eller miljörörelsen.

Vad ska då facken göra?

Facken om några baserar ju sin verksamhet på kollektiv sammanhållning.

– Om facken ska ha en chans i framtiden måste de vara med och formulera en vision för det nya samhället som sträcker sig bortom industrisamhället.

– När industrisamhället skapades föddes facket och andra rörelser som lyckades skapa stabilitet och rimliga och hyfsat vettiga förhållanden. Om facket är flexibelt och vågar tänka nytt så kan det spela en sådan roll även i den fortsatta utvecklingen, säger Gunnar Gillberg.