Drömmen om ett jobb kan sluta i katastrof. Utländska arbetare löper större risk att dödas eller skadas på svenska arbetsplatser.

Men ingen vet hur mycket större faran är. Och sedan förra veckan riskerar fler att få ett sämre försäkringsskydd i och med att den nya Lavallagen har börjat gälla.

– När de svenska killarna kräver ställningar eller extra skydd så tar arbetsgivarna in en underentreprenör. När något ska rivas eller asbest ska tas bort tas ofta utländska killar in. Flera arbetsgivare säljer bort sitt ansvar, säger Tomas Kullberg, arbetsmiljöansvarig på Byggettan i Stockholm.

Att utländska anställda omkommer och skadas i högre omfattning är inte Tomas Kullberg är ensam om att tro.

För tre år sedan konstaterade Arbetsmiljöverket att utländsk arbetskraft är överrepresenterad bland arbetsolyckor med dödlig utgång. Även olycksrisken bedöms vara större.

Dålig statistik
Tidningen Byggnadsarbetaren gjorde för några år sedan en enkät där 129 regionala skyddsombud bedömde arbetsmiljön på olika arbetsplatser på en femgradig skala. De svenska arbetarna hade en arbetsmiljöstandard på 3,5, medan skyddsombuden uppgav att standarden för utländska arbetare endast var 1,5.

Den vanligaste bristen var risk för fall på grund av att skyddsräcken saknades.

Men trots att både myndigheter och organisationer bedömer att utländska arbetare skadas oftare finns det ingen tillförlitlig statistik.

Dålig arbetsmiljö kan bli konkurrensfördel
Varken Socialstyrelsen, som ansvarar för tillsynen av vården, eller Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har uppgifter om hur många utländska arbetare som tas om hand på våra sjukhus.

Inte heller statliga Arbetsmiljöverket har någon uppfattning om hur stort problemet är.

– Det beror på att vi inte vet hur många utländska medborgare som jobbar i Sverige, säger Kjell Blom på Arbetsmiljöverket.

Risken är att dålig arbetsmiljö blir en konkurrensfördel.

Sedan den 15 april i år gäller Lavallagen. Den förbjuder facket att ta till konfliktvapnet om det utländska företaget uppfyller vissa minimivillkor. Ett exempel är att facket inte har rätt att kräva att de utländska anställda som skickats till Sverige ska ha samma försäkringsvillkor som svenska anställda.

För utländska arbetare som kommer till Sverige kan bristen på försäkringar sluta med en svidande sjukhusräkning.

Hälsokort
Huvudregeln är visserligen att EU-medborgare inte ska behöva betala sin egen vård. Den som har EU:s hälsokort ska inte behöva betala vården själv. Samma sak gäller den som kan visa upp ett arbetsgivarintyg.

Det går också att visa upp kvitton för sina utlägg och senare få ersättning från sitt hemlandlands försäkringskassa.

– Men då får man hoppas att de är inskrivna i sitt lands försäkringskassa, säger Hasse Knutsson på SKL.

I flera länder, exempelvis Polen och Litauen, är inte alla medborgare (som i Sverige) automatiskt inskrivna i sitt lands försäkringskassa.

FAKTA / Akutvård till alla
Landstingen är skyldiga att ge akut vård till alla. Huvudregeln är att EU-medborgare får samma vård till samma pris som medborgarna i det land de besöker. Men för att få vård ska patienten visa upp EU:s hälsokort, alternativt ett arbetsgivarintyg.
Det går även att få tillbaka pengar från sitt hemlands försäkringskassa vid uppvisande av kvitto – om den skadade personen är inskriven där.

FAKTA / Olyckan kan bli en ekonomisk katastrof
En 37-årig baltisk städerska skadades allvarligt i augusti förra året då hon under oklara omständigheter föll från ett fönster i Stockholm. Hon behövde omfattande vård. Eftersom kvinnan saknade försäkringar blev hon skyldig 900.000 kronor för den vård hon fått, sjukhuset har dock inte lyckats få tag på kvinnan.
En serbisk arbetare blev för ett par år sedan biten av en hund i Stockholmstrakten. Bettet ledde till en svår infektion som krävde omfattande vård. Eftersom mannen jobbade lagligt i Sverige så trodde han att Försäkringskassan skulle täcka hans kostnader.
Men Serbien är inte med i EU, och mannens arbetsgivare hade inte någon försäkring för honom. Han fick en räkning på nästan 400.000 kronor från sjukhuset.