Bild:

Att läraren är bra är otroligt viktigt för eleverna. De vill ha någon som kan säga ifrån när det behövs, men som också lyssnar på dem. Därför tycker de att bara de som verkligen vill vara lärare ska bli det, och det håller Lena Klarås med om.

Tiden är viktigast för många lärare när avtalsförhandlingarna går in i ett intensivt skede. En rejäl lönehöjning står också på kravlistan.

– Tre minuter i veckan. Jag har räknat ut att det är vad jag har till rättning, bedömning och planering för varje elev. Nu vill politikerna minska det till en och en halv minut. Jag förstår inte hur de tänker.

Lena Klarås, högstadielärare på Fjällenskolan i Järfälla, rotar igenom pappershögarna på i skrivbordet. Hon plockar med sig den bunt som behövs, och släpper in sexorna i klassrummet.

– Hej! I dag börjar ni med att läsa så pratar jag texter med dem som vill. Sedan kör vi Robinson. Blir det bra?

– Ja!

– Måste vi läsa?

– Skriv upp mig på listan. Jag vill prata om min text.

Påtaglig tystnad
Efter några minuter har eleverna sugits in i böckerna. Från fönstret strömmar fågelkvitter in. Teckningar och arbeten om Karl XII fladdrar till på väggarna. Tystnaden är påtaglig, men framifrån katedern hörs Lena Klarås viskande röst.

– Försök ta bort allt som inte behöver vara med i texten. Rensa bort allt onödigt. Det är bättre att skriva kort med kvalitet än långt och pladdrigt.

En annan elev får rådet att inte hoppa mellan nutid och dåtid. En tredje kan få mer flyt om hon skriver längre meningar. Varje elev får hjälp att utvecklas på sin egen nivå.

Att undervisningen blivit mer individuell är den stora förändringen under de 20 år Lena Klarås varit lärare. Hon tycker att det är bra, men samtidigt svårare för lärarna.

– Arbetsuppgifterna har blivit fler och administrationen har ökat. Allt ska dokumenteras och utvärderas. Det är mer info till hemmen, och både elever och föräldrar ställer högre krav. Det är bra, men ger mer jobb.

Befrielsen nära
Koncentrationen börjar svikta i sexornas klassrum. Viskningar sprider sig och gnisslet av gummisulor mot stolsben i metall, avslöjar att flera fått spring i benen.

Vad skulle du ta med dig till en öde ö? Eleverna skyndar sig att visa upp sina listor för Lena Klarås, så att de kan få nya skrivuppgifter.

Robinson kommer som befrielse. Eleverna låtsas att de är strandsatta på en öde ö och löser uppgifter i par. Diskussionerna blir högljudda när de ska välja sju saker att ta med till ön, innan de går vidare till att skriva flaskpost och hyllningsdikter.

– Det är jättekul. Man får jobba ihop. Och det är roligt att skriva olika saker, säger en tjej och får medhåll av sin kompis.

– När det är roligt är det lättare att koncentrera sig och man lär sig mer.

Att läraren är bra är otroligt viktigt för eleverna. De vill ha någon med ”power” som kan säga ifrån när det behövs, men som också lyssnar på dem. Därför tycker de att bara de som verkligen vill vara lärare ska bli det, och det håller Lena Klarås med om.

Besvikelse på arbetsgivarna
Hon är rädd för att kvaliteten på undervisningen blir sämre då läraryrkets status sjunker. För att få de bästa studenterna att söka lärarutbildningen måste både arbetsmiljö och lön förbättras. Snittlönen för en kommunalanställd högstadielärare ligger på 26.532 kronor, och det räcker inte enligt Lena Klarås, som också jobbar fackligt för Lärarnas riksförbund.

– 10.000 mer i månaden vore rimligt. Det är få yrken som har så lång utbildning som lärare, men lönen är betydligt lägre än för andra högutbildade.

Arbetsgivarnas inställning i årets avtalsrörelse är en besvikelse, konstaterar hon när vi lite senare sitter i en fiskdoftande skolmatsal. Mellan tuggorna sveper blicken över ungdomarna runt borden. Är allt som det ska? Äter alla? Sköter de sig?

Lena Klarås har uppgiften att hålla koll i matsalen och när alla ätit färdigt har hon fem minuter på sig innan åttornas svensklektion börjar. Där står individuellt arbete om litterära klassiker på programmet.

– Ska allt vara klart nästa vecka? Shit! utbrister en kille i hörnet förfärat.

Förtroendetid
Lena Klarås går runt och stöttar eleverna. Hon manar på dem som gömmer sig i biblioteket och läser Kamratposten i stället för författarlexikon. Lektionen är lugn, men annat blir det när de 29 eleverna lämnar in sina arbeten med tre sidor faktatext.

– Rättningen tar sin tid. Jag planerar alltid så att jag har en bunt med mig hem under helgen, och det här blir en av de tyngre buntarna.

All rättning och planering av lektionerna gör hon hemma under den så kallade förtroendetiden, de tio timmar i veckan då hon inte behöver vara i skolan. Under skoldagarna blir det varken tid eller ro till arbete som kräver koncentration. Åtta lärare delar ett arbetsrum med två datorer och en telefon, och elever knackar ständigt på dörren.

Under skoldagarna blir det varken tid eller ro till arbete som kräver koncentration. Åtta lärare delar ett arbetsrum med två datorer och en telefon.

18 timmar i veckan har lärarna på Fjällenskolan undervisning. De övriga 17 skoltimmarna äts snabbt upp av annat jobb, som konferenser och samtal med elever, kollegor och föräldrar. Konflikter måste redas ut, temadagar ska planeras, och handlingsplaner skrivas.

När klockan passerar halv två är dagens sista lektion slut och åttorna lommar ut ur klassrummet.

– Nu kan jag gå på toa. Och dricka kaffe. Det är den första tiden till det i dag, konstaterar Lena Klarås.

Jobbig dag
Men arbetsdagen är långt ifrån slut. Innan hon lämnar skolan ska hon ha ett samtal med elever som bråkat och prata med elevhälsovården om en annan elev som behöver hjälp. Sedan tar hon med sig ett par timmars rättning hem.

– Man är rätt mör efter en sån här dag. I klassrummet är man alltid på gång, man ligger hela tiden steget före, har koll på allt och ögon i nacken. Även om det gick att rätta i arbetsrummet skulle jag inte orka sätta mig direkt.

Men även det är en het fråga i avtalsrörelsen. Arbetsgivarna vill att lärarna ska vara 40 timmar i veckan i skolan, och att förtroendetiden minskas till fem timmar.

– Jag förstår inte vad de vill uppnå. De säger att vi ska finnas på skolan för eleverna, men i så fall tar de min tid till rättning och förberedelse. Det gynnar inte eleverna utan gör bara undervisningen sämre.

Stort motstånd
Motståndet mot arbetsgivarnas arbetstidsförslag är stort bland lärarna. Förutom att minska förtroendetiden vill politikerna att rektorerna ska kunna beordra lärare att jobba 40 timmar i veckan, även när eleverna har lov. Lärarna ska få vanlig semester i stället för de lediga lov de har i dag när de jobbar 45-timmarsveckor.

– Det är svårt att få 45 timmar i veckan att räcka. Hur ska vi hinna vårt jobb på 40 timmar? Vem ska rätta mina buntar när tiden är slut?

På en del skolor, främst friskolor, har lärarna redan 40-timmarsveckor och vanlig semester. På sina håll fungerar det bra, men inte överallt.

– Jag har hört flera exempel där de gått över till 40-timmarsvecka, men fått så mycket komp att de ändå är lediga alla lov. De jobbar precis som vi och då kan man ju undra över vitsen med det hela.

För Lena Klarås är arbetstidsfrågan helt avgörande för framtiden.

– Om de tar min förtroendetid klarar jag det inte. Då kan jag inte ge eleverna den undervisning jag vill. Jag får ont i magen när jag tänker på det, men då måste jag sluta som lärare.

FAKTA / Lärarnas avtalsrörelse i korthet
De två facken, Lärarförbundet och Lärarnas riksförbund, kräver ett ettårigt avtal där undervisnings­tiden begränsas, och där lärarna får högre löneökningar än andra grupper för att lyfta yrkets status.
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har som andra arbetsgivare kontrat med nollavtal. Arbetsgivarna vill stärka sitt inflytande över lärarnas arbetstid genom att minska förtroendetiden och ge skolledare rätt att besluta om 40-timmarsveckor med vanlig semester.
Folkpartiets representanter i SKL har hoppat av lärarförhandlingarna i protest mot arbetstidskravet. Även Vänsterpartiets ledamot i SKL:s styrelse är kritisk, liksom flera ledande socialdemokratiska kommunpolitiker.
SKL har även erbjudit ett högre lokalt löneutrymme på de skolor där lärarna går över till 40-timmarsveckor och vanlig semester.