Foto: DAN HANSSON / SCANPIX
 

DEBATTARTIKEL. Den svenska bokutgivningen befinner sig i en djup kris.

 

På sistone har vi kunna läsa att Bonniers avser att skära ner titelantalet med skrämmande 40 procent. KF-ägda Akademibokhandeln har resolut tömt sina bokhyllor på sånt som inte säljs i en rasande fart. Bonnierägda nätbokhandeln AdLibris (nu störst i landet) har hotat med att inte sälja böcker från förlag som inte ger 20 procents rabatt på nettot.

 

Inom Bonniersfären har nu alla förlagen (Albert Bonnier, Wahlström & Widstrand, Forum m fl) samlats under en enda kommersiell hatt och därmed förlorat sin tidigare självständighet. Vidare har man köpt Pocketgrossisten och skaffat sig en starkt ökad kontroll över pocketbokmarknaden. 

 

KF har inte velat vara sämre, varför man lagt ner anrika Tiden och Prisma, tillika det fina barnboksförlaget Eriksson & Lindgren. Härförleden meddelade man dessutom att man helt resolut slagit ihop förlag och återförsäljarled till ett enda bolag.

Förfallet började 1970

Detta är bara kulmen på en accelererande utveckling som tog sin början då priserna på böcker blev fria 1970. Att bokpriserna blev fria innebar att prissättningen flyttade från förlagen till återförsäljarledet. Därmed flyttade också en avgörande del av makten över utgivningen från en bildad förläggarkår till den ohämmade kommersen. Det innebär att den gamla butiksbokhandeln trängts ut av varuhus och nätboklådor. Idag saknar 30 procent av våra kommuner en bokhandel.

Vad gäller utgivningen så utgav de förlag som idag utgör Bonniers, KF och Natur och kultur hösten 1976 sammanlagt 91 titlar under beteckningen "svenska berättare". Trettio år senare var antalet blott drygt hälften. Hade man krympt det svenska berättandet så var avvecklingen av den svenska lyriken än mer resolut. 31 titlar fann man hösten 1976. Trettio år senare hade utgivningen bantats till sex titlar. Alltså en minskning med 80 procent.

 

Vinnare och förlorare

I dessa tider talas om globalisering som aldrig tidigare. Och genom inträdet i EU har vi närmat oss kontinentens kulturer. Hur speglas detta i bokutbudet? Utgivningen av skönlitteratur, essäistik och vetenskap från länder utanför den skandinaviska och anglosaxiska sfären utgjorde 1976 tio procent av utgivningen.

 

Trettio år senare var den blott fyra procent. De tre stora förlagsgrupperna hade minskat denna så väsentliga utgivning från ett sjuttiotal titlar till knappt ett tjog.
I denna kommers är några få vinnare, flertalet förlorare.

 

Vinnare är inte minst författarna och läsarna av spänningslitteratur. Därtill nätboklådorna, som inte behöver hålla en enda bok i lager.

 

Förlorarna är författarna i gemen, som sett sina upplagor sjunka till mindre än hälften och som därmed slagits ut från bokmarknaden. Här finns även de många mindre kvalitetsförlag, som nu försöker värna om den goda litteratur som inte längre smakar Bonniers och KF. Till förlorarna hör även butiksbokhandlarna, i vilka man nu botaniserar bland böckerna för att sedan gå hem och beställa dem över nätet.

Så ser dagens bokmarknad ut. Kvalitet har ersatts av lockprisernas strunt. En stor kulturell bredd av utarmning.

Europa skyddar kulturen

I de flesta av Europas länder har man skyddat sig mot denna förödelse genom att bibehålla eller återinföra fasta bokpriser under en viss tid efter utgivningen. Därmed värnar man om bredd och skyddar kulturen från blind kommers.

 

I Frankrike infördes fasta bokpriser 1982 av den legendariske kulturministern Jack Lang. Han menade att det var hans stora politiska insats. Schweiz släppte bokpriserna fria häromåret men återtog dem förskräckt redan efter ett år.

Litteraturen bör inte bara vägas på den kommersiella vågen. Litteraturens roll i ett samhälle är något vida mer.

Dags att ta ansvar

Må nu den röd-gröna oppositionen inför nästa val begrunda detta och visa prov på kulturansvar.

Att återinföra fasta bokpriser skulle värna om författarna och läsarna av seriös litteratur samt gagna bredd och kvalitet. Till yttermera visso är det en reform som inte skulle kosta samhället något att genomföra.

 

Läs också: Anna-Karin Palm "Bokbranschen: en författares synvinkel" i LO-Tidningen 16 april 2010.

Krister Gidlund
Skriv ett e-postbrev till kulturredaktörn