I år skulle den svenska lagen om jämställdhet på jobbet ha fyllt 30 år. Men firandet ställdes in. Förra året avskaffades lagen — och ersattes av den mildare diskrimineringslagen.

Jämställdhet har haft stöd i svensk lag sedan 1980-talet. Först kom lagen om kvinnor och män i arbetslivet som sedan ersattes av jämställdhetslagen.

Men i början var det svårt för jämställdhetsombudsmannen, som startade sin verksamhet när den första lagen stiftades, att driva jämställdhetsfrågor eftersom arbetsgivare kunde hänvisa till kollektivavtal.

Först när kravet på lönekartläggning infördes 1994 fick Jämo insyn på hela arbetsmarknaden – och sedan dess går lagen före avtal.

– Lönekartläggningen var den aktiva åtgärd som var mest konkret och som också innebar att många kvinnor fick sina löner höjda, säger Lena Svenaeus som var Jämo mellan 1994 och 2000.

Försvagning
Lönekartläggning innebar, när den infördes, att alla arbetsgivare med minst tio anställda skulle göra en skriftlig handlingsplan varje år. Men förra året ersattes jämställdhetslagen av diskrimineringslagen.

En förändring är att numera måste endast arbetsplatser med fler än 25 anställda ha en skriftlig jämställdhetsplan. Och lönekartläggningarna ska göras vart tredje år i stället för en gång om året.

Susanne Fransson är forskare vid Göteborgs universitet. Hon tycker att den svenska lagstiftningen kring jämställdhet försvagades med den nya diskrimineringslagen.

– Den lägger fokus på individen, jämfört med jämställdhetslagen som såg till den strukturella diskrimineringen av kvinnor som grupp, säger hon.

Sedan drygt ett år har Jämo och de övriga diskrimineringsombudsmännen slagits samman till den nya myndigheten diskrimineringsombudsmannen (DO).

Sämre möjligheter för facket
Peter Tai Christensen, utredare på DO, tycker att diskrimineringslagen följs dåligt ute på arbetsmarknaden. Men han tycker inte största problemet är lagändringen som låter fler arbetsgivare slippa de skriftliga handlingsplanerna.

– Alla arbetsgivare ska göra lönekartläggning, skriftlig eller inte. Sämsta förändringen är att kartläggningen bara behöver göras vart tredje år. DO vill att den ska göras varje år, säger han.

– Fackens roll har också försvagas och de har sämre möjligheter att påverka att lönekartläggningen genomförs oftare, säger Peter Tai Christensen.

 

 

FAKTA / Lagar om jämställdhet på jobbet
1923: Behörighetslagen införs, kvinnor ska ha lika behörighet att inneha ämbeten i staten som män. Undantag görs dock.
1980: Lag om kvinnor och män i arbetslivet införs. Samtidigt inrättas jämställdhetsombudsmannen (Jämo).
1992: Jämställdhetslagen ersätter den förra lagen.
1994: Krav på lönekartläggning införs.
1998: Lagen ändras så att arbetsgivaren blir skyldig att utreda och stoppa sexuella trakasserier.
2001: Facken får större inflytande och insyn i lönekartläggningen.
2003: Lagen om förbud mot diskriminering införs.
2005: Kön blir en lagstadgad diskrimineringsgrund. Sexuella trakasserier likställs med lönediskriminering.
2009: Diskrimineringslagen ersätter jämställdhetslagen. Diskrimineringsombudsmannen (DO) inrättas.

Källa: Jämos testamente — en kort sammanfattning av 29 års verksamhet