Det finns utrymme för löneökningar, hävdar Facken inom industrin, och lutar sig mot en ny prognos och jämförelser med Europa, som Göran Nilsson presenterade i onsdags. Tabeller och diagram är parternas vapen i kampen om vems verklighetsbeskrivning som gäller.
 

Förhandlingarna om nya avtal för industrisektorn har hittills gått trögt. I helgen görs en sista kraftansträngning på flera avtalsområden innan industrins medlare, Opo, träder in i på måndag.
– Vi hoppas ändå att vi ska hinna lösa allt utom lönefrågan, säger Veli-Pekka Säikkälä, IF Metalls avtalssekreterare.

Det är en månad kvar. Den sista mars löper 300 avtal som gäller två miljoner arbetstagare ut samtidigt, och det sätter press på parterna inom industrin. Industrin ska gå först och teckna det avtal som blir norm för de andra. Men förhandlingarna går trögt.

 

Läs också: Artikeln "Krisen med i tyskt metallavtal" 2010-02-18

 

Läs också: Artikeln "Höjda löner i danskt avtal" 2010-02-23
   

– Det är tungt. Vi har två stora svårlösta frågor – nivå­frågan och den utomordentligt be­svärliga bemanningsfrågan, säger Tomas Undin, biträdande förhandlingschef för Teknikföretagen.

Prov
Även om bemanningsfrågan är svår måste den lösas, enligt Veli-Pekka Säikkälä. Det senaste året har uppmärksamheten varit stor kring flera företag som sparkat anställda på grund av arbetsbrist och sedan hyrt in personal i stället för att återanställa. Om inte fack och arbetsgivare löser problemet kommer politikerna att göra det, säger han.

– Det här är ett verkligt prov på hur arbetsmarknaden fungerar. Hur fasiken ska vi kunna hålla politikerna borta om vi inte kan lösa det här?

En annan svårighet i förhandlingarna är att arbetsgivarna säger nej till siffersatta löneökningar i de centrala avtalen. De vill inte heller förändra de allmänna avtalsvillkoren, förutom att de vill öka möjligheten att frångå de centrala avtalen lokalt.

– I vanliga fall brukar förhandlingarna gå till så att vi byter grejer med varandra, men då vi inte yrkat på något finns det inget att byta med, säger Tomas Undin.

Delegationer inkallade
IF Metall har sina avtalsdelegationer på flera områden inkallade sedan i onsdags och räknar med intensiva förhandlingar i helgen. Målet är att rensa förhandlingsbordet innan industrins medlare, Opo, träder in på måndag.

– Vi brukar bara ha lönefrågan kvar till Opo, och vi hoppas att det kan bli så i år också, även om det ser kärvt ut, säger Veli-Pekka Säikkälä.

Men det är inte bara på IF Metalls avtalsområden förhandlingarna går trögt. Det ser likadant ut i den övriga industrin.

– Det är total stiltje. Det händer ingenting, säger Gerald Lindberg, Livs avtalssekreterare.

Han konstaterar att det inte blir någon lätt uppgift för Opo att medla mellan parterna i livsmedelsindustrin.

– De möter ett totalt orensat bord. Vi har inte kommit någon vart. Jag har inte varit med om något liknande under mina 20 år i facket, säger han.

Utländska avta stärker
På andra håll i Europa har förhandlingarna gått bättre. Både Tyskland och Danmark har tecknat tvååriga avtal för industrin den senaste veckan. Avtalen innehåller löneökningar, i en takt av 1,4 procent om året, enligt IF Metalls beräkningar.

– Det stärker oss och visar att det finns utrymme för löneökningar, säger Veli-Pekka Säikkälä.

Teknikarbetsgivarna gör dock helt andra tolkningar och anser att avtalen stärker deras krav på lokal lönebildning.

– De har bara höjt lägstalönerna i avtalet, sedan sker själva lönebildningen lokalt ute på företagen. Och det ju så vi också vill ha det, säger Peter Undin.

 

 

FAKTA / Det danska industriavtalet

Avtalet omfattar 240 000 anställda och gäller i två år.
Lägstalönerna höjs med 1,1 procent i år och 1,4 procent nästa år. Ersättningar utöver lön höjs med 1,5 procent i år och 2 procent nästa år. Hur mycket de utgående lönerna höjs avgörs i lokala förhandlingar.
Den betalda föräldraledigheten förlängs med en vecka var till mamman och pappan.
Avtalet innehåller också utfyllnad av a-kassan till 85 procent av lönen i upp till tre månader för den som blir arbetslös.

 

FAKTA / Det tyska metallavtalet

Ett engångsbelopp på 320 Euro, cirka 3 000 kronor, betalas ut i år. Nästa år höjs tarifflönerna, ett slags lägstalöner i flera nivåer, med 2,7 procent.
Ett nytt permitteringsavtal införs, där företagen kan minska arbetstiden mer än tidigare. Som mest får arbetstiden gå ner till 26 timmar i veckan och lönen ska då motsvara 28 timmars jobb. I gengäld får de anställda inte sägas upp på ett år. Detta system får användas av företag som förbrukat sin tid med statligt permitteringsstöd.