NOTIS. Gunnar Bergström åkte som officiell gäst till Kambodja 1978 för att på plats sätta sig in i hur de röda khmerernas revolution funkade. Ganska snart efter resan kom han fram till att man inte borde stödja Pol Pot-regimen.

Men medan han var där 1978 trodde Gunnar Bergström fortfarande på processen och inget av det han fick se i Kambodja tog honom egentligen ur den förvissningen.

 

Lät sig duperas

Förra året åkte han runt i landet, gick i sina egna fotspår och funderade kring hur det kom sig att han och Myrdal och de andra två resenärerna från Vänskapsföreningen Sverige-Kampuchea lät sig duperas.

 

Denna upplevelse utgör en av utgångspunkterna i Forum för levande historias nya utställning.

 

Bergströms många bilder tagna under resan 1978 har dessutom publicerats i en egen skrift Middag med Pol Pot. Gunnar Bergströms fotografier från resan till Demokratiska Kampuchea 1978.

 

Självreflekterande

Bredvid bilderna redovisar han kortfattat sina funderingar då, jämfört med nu. Ett grepp som kunde blivit apologetiskt och efterklokt.

 

Men här är det mer en slags ömtålighet som redovisas; viljan att förlita sig på processen gjorde att processen gjorde mos av vittnesmålet.

 

I sin enkelhet nog bland det mest självreflekterande som kommit fram i debatten om Mao-proggen på senare år.

Anne Hedén
Skicka ett e-postbrev till kulturredaktörn